| 712 | Hot emot Israel. | Propheten Amos. | Cap. 9. |
9. Capitel.
Guds hot. Messiæ rike.Jag såg HERran ståndande på altaret; och Han sade: Slå uppå knappen, så att dörrträn bäfwa;* ty deras girighet skall komma dem alla uppå deras hufwud; och jag skall dräpa deras efterkommande med swärd, så att ingen undfly eller undslippa skall.* *Hes. 9: 5, 6. †Amos 2: 14.
Här sammanfattas i prophetian Guds straffdomar både öfwer Juda och Israels rike, och för att göra detta rätt tydligt wisas uti en syn, att äfwen templet skulle förstöras, nemligen templet i Jerusalem, hwarpå både Juda och Israel förtröstade, ty äfwen de tio stammarna ansågo det såsom det rätta templet och Herren såsom den högste Guden, men sina afgudar eller kalfwar ansågo de såsom afbilder af Cherubim och trodde, att deras tillbedjande war att dyrka den sanne Guden under dessa bilder. — Knappen betyder en af de twå knapparna eller öfwersta delarna på de twå kopparstoderna wid templets ingång. 1 Kon. 7: 15–18. Hwardera knappen war 5 alnar hög. Herren befallde engelen att slå derpå, så att tempeldörren skulle bäfwa, för att dermed antyda ett domslag till förstörelse ifrån den Allsmäktige. Härmed är också antydt, att Gud wille borttaga ifrån Juda och Israel sin beskyddande wård, och då måste deras synders straff komma öfwer dem, deras girighet öfwer deras hufwud! Då straffen komma, så är det egentligen, såsom om synderna sjelfwa komme tillbaka.
2. Och om de än grofwo sig neder i helwetet, så skall dock min hand hemta dem dädan; och om de än fore upp i himmelen, skall jag dock stöta dem neder.* *Ps. 139: 7–9. Obad. v. 4.
Neder i helwetet betyder här: Neder i afgrundens fördoldaste gömmor eller i jordens innandöme, såsom de ogudaktige en gång i sin förskräckelse fördölja sig i jordkulor och bergskrefwor. Uppb. 6: 19. Men hwar kan man gömma sig undan den Allsmäktiges arm och den Allwetandes ögon!
3. Och om de än gömde sig ofwan uppå Carmels berg, så skall jag dock der uppsöka dem, och taga dem dädan; och om de än gömde sig för mina ögon i hafwets djup, så skall jag dock befalla ormarna, att de skola der stinga dem.
Öfwer allt har Gud sina redskap, som uträtta Hans befallningar; icke blott himlarnas englahärar, utan också hafwens widunder lyda Hans röst.
4. Och om de än fångne ginge för sina fiender, så will jag dock befalla swärdet, att det skall der dräpa dem; ty jag will hålla mina ögon öfwer dem till ondt, och icke till godt.* *Ps. 34: 17. Jer. 44: 11.
5. Ty HERren HERren Zebaoth är sådan: när Han kommer wid ett land,, då försmälter det, så att alla inbyggarena gråta skola, att det skall allt öfwer dem löpa likasom en stod, och öfwertäcka dem likasom floden* i Egypten gör. *Amos 8: 8.
Om Herren blott med ett finger liksom widrör ett land, så försmälter det. Se Ps. 97: 5. Ps. 68: 3. Detta försmältande såsom af eld syftar tillbaka på Sodoms undergång och i det tillkommande på den dag, då elementerna skola försmälta af hetta, 2 Petr. 3: 10, och äfwen på hwarjehanda straffdomar, som gå öfwer länder och riken, såsom en Herrans eld.
6. Han är den, som sin sal bygger i himmelen,* och sin hydda grundar på jorden; Han kallar wattnet i hafwet, och gjuter det på jorden; HERre heter Han.† *Ps. 104: 3. Es. 66: 2. †Amos 5: 8.
Att Herren bygger sin sal i himmelen syftar på de moln, hwilka äro liksom Hans domsäte i en sådan straffdom, som här beskrifwes, då Han befaller hafwens watten att uppstiga i skyarna och sedan utgjuter det öfwer ett land, såsom en förhärjande flod. Men Guds sal i himmelen betyder isynnerhet Guds himmelska lefwande tempel, som nu håller på att byggas af lefwande stenar, nemligen Guds frälsta församling, som en gång skall förklaras, 1 Pet. 2: 5, och hwarom Guds ord säger, med afseende på fulländningstillståndet: Si Guds tabernakel ibland menniskorna. Uppb. 21: 3. Då betyder den hydda, Han grundat på jorden, hela Hans kyrka och församling i alla tider, hwaraf tabernaklet i öknen och templet i Jerusalem woro tydliga afmålningar. De orden: Herre heter Han, Herre är Hans namn, framställa för oss Guds oändliga makt och härlighet i det ena alltomfattande namnet.
7. Ären I, Israels barn, för mig icke likasom de Ethioper, säger HERren? Hafwer jag icke fört Israel utur Egypten? Och de Philisteer utur Caphthor,* och de Syrer utur Kir? *1 Mos. 10: 14. 5 Mos. 2: 23.
Judafolket förtröstade i all sin syndasäkerhet derpå, att Gud hade fört dem utur Egypten och att Han derföre icke kunde låta dem förgås, att de woro Hans folk o. s. w. Denna falska förtröstan möter Herren här med de ord, att Han äfwen fört Philisteerna utur Caphtor och Syrerne utur Kir, men de woro ändå ogudaktiga hedningar, öfwer hwilka straff blef förkunnadt för deras synders skull. ”Gud drifwer det ena folket ut genom det andra för syndernas skull; såsom genom Israel de Cananeer, de Syrer genom dem af Kir, och såsom de Ethioper många andra folk fördrifwit hafwa.” L.
8. Si, HERrans HERrans ögon se uppå ett fyndigt rike, så att jag platt förgör det af jorden; ändock jag icke
_716.jpg&oldid=346541){kind=link}