| 64 | Cap. 15, 16. | Jesu Syrachs Bok. |
15. Will du, så håll buden.* *Matth. 19: 17.
16. Och gör, det Honom behagar, uti en rätt förtröstning.
17. Han satte dig eld och watten före, tag till hwilket du will.
18. Menniskan hafwer lifwet och döden för sig;* hwilket hon will, det warder henne gifwet; *5 Mos. 30: 15. Jer. 21: 8.
19. Ty Guds wishet är stor, och Han är mäktig, och ser all ting;* *Syr. 23: 28. Ebr. 4: 13.
20. Och Hans ögon se uppå dem som frukta Honom,* och Han wet wäl hwad rätt gjordt eller skrymteri är. *Ps. 34: 16.
21. Han bjuder ingen, att han skall ogudaktig wara, och gifwer ingen lof till att synda.
16. Capitel.
Onda barn. Guds hämnd.Gläd dig icke, att du många ostyriga barn hafwer, och sätt icke deruppå lit, att du många barn hafwer, om de icke Gud frukta;
2. Förlåt dig icke uppå dem, och trösta icke uppå deras förmåga;
3. Ty bättre är ett godt barn, än tusende ogudaktige.* *Wish. 4: 1.
4. Och bättre är dö utan barn, än ogudaktiga barn hafwa.
5. En from man kan en stad upphjelpa; men om de ogudaktige än månge äro, warder han ända genom dem ödelagd.
6. Deraf hafwer jag i mina dagar mycket sett, och mycket mera hört.
7. Elden uppbrände den hela ogudaktiga hopen, och wreden gick uppå öfwer de otrogna.* *4 Mos. 11: 1.
8. Han skonade icke de gamla resar,* hwilka i deras starkhet förgingos; *1 Mos. 6: 4. 2 Pet. 2: 5.
9. Han skonade icke heller dem, när hwilka Lot en främling war; utan fördömde dem för deras högmods skull;* *1 Mos. 19: 24. Hes. 16: 49.
10. Och förderfwade det hela landet utan barmhertighet, hwilket de med synder uppfyllt hade.* *1 Mos. 18: 20.
11. Alltså tog han ock bort sexhundra tusen,* derföre att de ohörsamme woro; huru skulle han då låta en ohörsam ostraffad blifwa? *4 Mos. 14: 22, [et]c.; cap. 16: 33; cap. 26: 65.
12. Ty Han är wäl barmhertig; men Han är ock grym;* Han låter blidka sig; men Han straffar ock grufligen. Så stor som Hans barmhertighet är, så stort är ock Hans straff; och Han dömer hwar och en efter som han förtjenar. *Ps. 69: 25. Ps. 79: 6.
13. Den ogudaktige skall med sin orätt icke undslippa, och den frommas hopp skall icke borta blifwa.* *Pred. 8: 12, 13.
14. All wälgerning skall finna sitt rum, och hwar och en skall wederfaras, såsom han förtjent hafwer.* *Syr. 17: 19.
15. Säg icke, HErren ser intet efter mig; ho frågar efter mig uti himmelen?
16. Ibland så stor hop kommer han mig intet ihåg; hwad är jag emot så stor en werld?
17. Ty si, hela himmelen allt omkring, hafwet och jorden bäfwa;* *Ps. 114: 3, 4. 2 Pet. 3: 7.
18. Berg och dalar darra,* då Han hemsöker, skulle Han då icke se in uti ditt hjerta? *Ps. 97: 1, 5. Ps. 104: 32.
19. Men hwad Han göra will, det ser ingen; och wädret, som förhanden är, märker ingen menniska;
20. Och Han kan mycket göra, dess sig ingen förser; och ho kan utsäga eller lida det, då Han dömer?
21. Men sådant trug är för långt borta utur ögonen;
22. Och när en fåwitsk menniska hörer det, blifwer hon dock wid sin galenskap och willfarelse.
23. Min son, hör mig och lär wishet, och märk uppå mina ord med allwar;
24. Jag will gifwa dig en wiss lära, och klarligen underwisa dig.
25. Gud hafwet af begynnelsen wäl skickat sina kreatur,* *1 Mos. 1, 2 cap.
26. Och gifwit hwart och ett sitt eget werk;
27. Och håller dem i sådant skick framgent, så att de uträtta sitt embete alllid;
_852.jpg&oldid=346898){kind=link}