Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 014.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
4 Företal.

är ännu framkommen af mennisko wilja: utan de heliga Guds menniskor hafwa talat, rörde af den Heliga Anda, 2 Pet. 1: 19, 20, 21. Således är det Guds ord wi hafwa i den Heliga Skrift. Derföre säger också wår Frälsare sjelf: Saliga äro de, som höra Guds ord och gömma det, Luc. 11: 28. Det är i Guds ord Guds wilja är uppenbarad. Utan Guds ord wore det för menniskan omöjligt att weta Guds wilja. Men Guds wilja måste wi ju nödwändigt weta för att kunna göra Guds wilja, ty Christus säger: Icke warder hwar och en kommande in i himmelriket, som säger till mig: Herre! Herre! utan den som gör min Faders wilja, som är i himmelen, Matth. 7: 21. Och åt den, som will göra den himmelske Fadrens wilja, är det utlofwat, att han skall i sitt hjerta och i Herrans hela styrelse få förnimma, att den Heliga Skrift är Guds ord. Hwilken som will lyda Hans wilja, han warder förnimmande, om denna lärdom är af Gudi, eller om jag talar af mig sjelf, Joh. 7: 17. Guds wilja med oss är först och främst den, att wi skola tro på Guds Son och warda saliga genom Honom. Detta är Hans bud, att wi skola tro på Hans Sons Jesu Christi namn, och älska oss inbördes, såsom Han oss bjudit hafwer, 1 Joh. 3: 23.

Den sanna, lefwande, saliggörande tron är således i första rummet, hwad Gud af oss will hafwa. Att tro är ett bud, en bestämd befallning till syndaren, en befallning i underbaraste nåd från wår Herre och Konung, från himmelens och jordens Skapare. Den, som wägrar att tro, trotsar Gud sjelf. Herren kallar oss till denna tro, och förklarar om alla motståndare: Hwilken som sig undandrager, han skall icke behaga min själ, Ebr. 10: 38. Den rättfärdige skall lefwa af tron, Gal. 3: 11; Ebr. 10: 38, och utan tron är omöjligt täckas Gudi, Ebr. 11: 6. Således är tron oundwikligen nödwändig till saligheten, och utan tron är det icke heller möjligt att hafwa någon sann kärlek till Gud och till wår nästa, det är icke möjligt att hafwa någon wilja att hålla Guds bud utan tro och kärlek. Jesu ord: Älsken I mig,' så håller min bud, kunna wi omöjligen lyda, så länge wi icke älska Honom. Men wi kunna omöjligen älska Honom, förr än wi få syndernas förlåtelse genom tron på Hans namn. En christelig wandel måste således hafwa tron till grund; utan tron kan ingen älska Jesum och hålla Hans bud. Men ingen kan hafwa den sanna tron, utan att genom ny födelse blifwa Guds barn; det är just tron, som utgör wilkoret för barnaskapet hos Gud. Både i Döpelsens och i Altarets sakrament beror själens förening med Christus på Guds ord, och det andeliga lifwets dagliga uppehållelse beror också på Guds ord — rättfärdiggörelsen, förnyelsen, helgelsen, allt beror på ett rätt bruk af Herrans ord och är en werkan af detta ord. Han hafwer oss födt, efter sin wilja, genom sanningens ord, på det wi skulle wara förstlingen af Hans kreatur, Jac. 1: 18; se 1 Pet. 1: 13; Joh. 1: 13; cap. 3: 35. Det är alltså tydligt, att det andeliga lifwet icke kan upptändas utan genom Guds ord, och att det icke heller utan Guds ord kan uppehållas. Den, som icke har Guds ord till daglig själaföda, kan omöjligen wara en sann christen. I det uppenbarade ordet är Gud sjelf och Frälsaren Jesus Christus samt den Helige Ande. I ordet hafwa wi den treenige Guden. Utan ordet kunna wi hwarken finna Honom eller behålla Honom. Det är i ordet alla himlaskatterna äro för oss innehållna. De, som icke läsa, betrakta, tro och lyda Guds ord, äro ännu hedningar. Guds ord fordrar, att wi taga det på fullt allwar, att wi bedja Gud om nåd att blifwa Guds barn, såsom ordet säger, Joh. 1: 13, och att wi blifwa så till sinnes såsom Jesus Christus war, Phil. 2: 5. Det är i ordet Gud talar till menniskan, och det är genom detta ord Han meddelar sin Anda, sina andeliga gåfwor, krafter och wälsignelser. Alla, som wilja blifwa Guds barn, finna i ordet den himmelske Fadren, och alla Guds barn wilja dagligen i detta ord umgås med Honom. Äfwen om de icke hafwa tid att läsa mycket deruti, så lefwa de dock af de få språk, som de läsa och betrakta, och af det de hafwa i minnet. Den som icke någon stund dagligen har tid till att läsa Guds ord, den har icke tid till att blifwa salig. Guds ord är för själens lif så nödwändigt som daglig mat och dryck till kroppens uppehälle. Den som alls icke har tid till att att äta, den har ju icke tid till att lefwa. Den, som icke har något behof af att läsa Guds ord, bewisar dermed, att han är andligen död. Ordet från himmelen innehåller ett dagligt manna för alla trogna wandrare genom