| 64 | Isaacs förbund. | Genesis. | Cap. 26. |
fick det året hundrafaldt; ty HERren wälsignade honom.
En sådan ymnig skörd är icke sällsynt i Österlanden under goda år, men i detta fall war den en följd af Herrans särskilda wälsignelse. Han wille wisa Isaac, huru Han kunde wälsigna detta land och försörja honom, så att han icke behöfde att tänka på utwandring till Egypten.
13. Och han wardt en mäktig man, gick och wäxte till, tilldess han wardt ganska stor;
14. Och hade mycket gods i får och fä, och mycket tjenstefolk. Derföre afundades de Philisteer wid honom;
15. Och kastade igen alla de brunnar, som hans faders tjenare grafwit hade i hans faders Abrahams tid, och fyllde dem upp med jord;* *1 Mos. 21: 25.
16. Så att ock Abimelech sade till honom: Far ifrån oss; ty du är worden oss för mäktig.
17. Då for Isaac dädan och slog upp sina tjäll i Gerars dal och bodde der.
18. Och lät uppgräfwa igen de wattubrunnar, som de i hans faders Abrahams tid grafwit hade, hwilka de Philisteer efter Abrahams död igenfyllt hade: och kallade dem wid samma namnet, som hans fader dem kallat hade.
19. Grofwo ock Isaacs tjenare i dalen och funno der en brunn med lefwande watten.
20. Men herdarne af Gerar trätte med Isaacs herdar och sade: Detta wattnet är wårt. Då kallade han den brunnen Esek; derföre att de hade der gjort honom högmod.
Esek: ”Högmod”, grundtexten: träta (trätobrunnen).
21. Då grofwo de en annan brunn, der trätte de ock öfwer: derföre kallade han honom Sitna.
Sitna betyder twist (twistbrunnen). Watten är uti de warma länderna icke öfwerallt lätt att finna. Att gräfwa en brunn är ofta ett mycket swårt arbete, emedan man måste gräfwa ganska djupt för att finna watten. Öfwer brunnarne äro wanligtwis stenhällar lagda, hwilka äro mycket tjocka och starka, och genom hällen är ett hål hugget, som utgör brunnens mynning. Öfwer denna mynning ligger en tung sten.
22. Då skyndade han sig dädan och grof en annan brunn: der trätte de intet om; derföre kallade han honom Rehoboth, och sade: Nu hafwer HERren gifwit oss rum och låtit oss wäxa till i landet.
Rehoboth betyder utrymme.
23. Derefter for han dädan till BerSaba.
24. Och HERren syntes honom i den natten och sade: Jag är din faders Abrahams Gud: frukta dig intet, ty jag är med dig och skall wälsigna dig och föröka din säd för min tjenare Abrahams skull.
25. Då byggde han dersammastädes ett altare och predikade om HERrans namn och uppslog der sitt tjäll. Och hans tjenare grofwo der en brunn.
Såsom Abraham predikade om Herrans namn, så gjorde äfwen Isaac. De innehade på wisst sätt det öfwerste-presterliga embetet i den kyrka på jorden, hwaraf de och deras familjer utgjorde en frisk grönskande telning, som i sinom tid skulle blifwa ett träd, betäckande jorden med sin skugga.
26. Och Abimelech gick till honom af Gerar, och Ahusath hans wän, och Phicol hans härhöfwitsman.
27. Men Isaac sade till dem: Hwi kommen I till mig? Haten I mig dock och hafwen drifwit mig ifrån eder.
28. De sade: Wi se med seende ögon, att HERren är med dig; derföre sade wi: Det skall wara en ed emellan oss och dig, och wilja göra ett förbund med dig;
29. Att du icke gör oss någon skada, likasom wi icke heller hafwa något afhändt dig, och såsom wi ej heller hafwa gjordt dig annat än godt och låtit dig fara med frid; men nu är du den, som HERren wälsignat hafwer.
30. Då gjorde han dem en måltid, och de åto och drucko.
31. Och om morgonen bittida stodo de upp och swuro den ene den andre. Och Isaac lät dem gå; och de foro ifrån honom med frid.
32. Samma dagen kommo Isaacs tjenare och sade honom om brunnen, som de grafwit hade, och sade till honom: Wi hafwa funnit watten.
33. Och han kallade honom Saba. Deraf heter den staden BerSaba än i dag.
Saba betyder sju och äfwen ed. BerSaba, Sjubrunnen, hade redan förut detta namn (cap. 21: 31), som nu förnyades, emedan der nu blef en ny brunn.
34. Då Esau war fyrtio år gammal, tog han hustrur, Judith, Beeris, den Hetheens dotter, och Basmath, Elons, den Hetheens dotter.
35. De woro båda emot Isaac och Rebecka ganska bittra.
_074.jpg&oldid=342471){kind=link}