| Esaus efterkommande. | 1 Mose Bok. | Cap. 36. | 87 |
12. Och Thimna war Eliphas, Esau sons, frilla; hon födde Amalek. Desse äro de barn af Ada, Esaus hustru.
13. Men Reguels barn äro desse: Nahath, Serah, Samma, Missa, Desse äro de barn af Basmath, Esaus hustru.
14. Men de barn af Aholibama, Esaus hustru, Anas dotter, Zibeons dotters, äro desse, dem hon födde Esau: Jeus, Jaelam och Korah.
15. Desse äro de förstar ibland Esaus barn:* Eliphas barn, de första Esaus sons, woro desse: den försten Theman, den försten Omar, den försten Zepho, den försten Kenas, *1 Chrön. 1: 35.
Sådana Förstar, Öfwerstar eller Höfdingar kallas nu i Österlandet Scheikher.
16. Den försten Korah, den försten Gatham, den försten Amalek. Desse äro de förstar af Eliphas i Edoms land; och äro barn af Ada.
17. Och desse äro Reguels barn, Esaus sons: den försten Nahath, den försten Serah, den försten Samma, den försten Missa. Desse äro de förstar af Reguel uti de Edomeers land; och äro barn af Basmath, Esaus hustru.
18. Desse äro barn af Aholibama, Esaus hustru: Den försten Jeus, den försten Jaelam, den försten Korah. Desse äro de förstar af Aholibama, Anas dotter, Esaus hustru.
19. Desse äro Esaus barn och deras förstar; han är Edom.
20. Men de barn af Seir, den Horeens, som i landet bodde, äro desse:* Lotan, Sobal, Zibeon, Ana, *1 Chrön. 1: 38.
Seir war stamfadren för detta lands ursprungliga innewånare. Horeer eller Horiter betyder: de som bo i hålor (Troglobyter), emedan de icke hade hus eller tält, utan uppehöllo sig i jordhålor eller bergsskrefwor, hwilket ännu brukas bland wilda folkslag.
21. Dison, Ezer och Disan. Desse äro de förstar ibland de Horeer, alla Seirs barn i Edoms land.
22. Men Lotans barn woro desse: Hori och Hemam; och Lotans syster hette Thimna.
23. Sobals barn woro desse: Alvan, Manahat, Ebal, Sepho och Onam.
24. Zibeons barn woro: Aja och Ana: denne är den Ana, som i öknen påfann mular, då han waktade sin fader Zibeons åsnor.
25. Men Anas barn woro: Dison och Aholibama, det är Anas dotter.
26. Disans barn woro: Hemdan, Esban, Jithran och Cheran.
27. Ezers barn woro: Bilhan, Saawan och Akan.
28. Disans barn woro Uz och Aran.
29. Desse äro de förstar ibland de Horeer: den försten Lotan, den försten Sobal, den försten Zibeon, den försten Ana.
30. Den försten Dison, den försten Ezer, den försten Disan. Desse äro de förstar ibland de Horeer, de som regerade i Seirs land.
Seirs barn blefwo af Esaus efterkommande underkufwade och sammansmälte med dem. Ana påfann i öknen mular; det ord, som är öfwersatt med mular, betyder warma källor (källorna wid Callirrhoe, sydost om Döda hafwet). Wid foten af ett berg går en smal gångstig, som är bewäxt med rör, törnbuskar och palmer, der många heta källor uppwälla, hwaraf man med säkerhet kan sluta till en underjordisk eld. Detta ställe war i Herodis tid en berömd badort. Namnet Beeri, cap. 36: 34, betyder käll-man; så blef Ana kallad efter denna upptäckt.
31. Men de konungar, som i Edoms land regerade, förr än Israels barn konungar hade, äro desse:* *1 Chrön. 1: 43.
Man frågar här: huru kunde Moses weta, att konungar skulle regera öfwer Israel? Hwarföre frågar man icke också, huru han kunde weta, att Guds Ande swäfwade öfwer wattnet? cap. 1: 2. Han kunde weta det ena så wäl som det andra, emedan Guds Ande ingaf honom, hwad han skulle skrifwa; dessutom war löftet gifwet att konungar skulle härstamma af Jacobs säd, cap. 35: 11. Något sådant löfte war icke gifwet åt Esau, och likwäl kommo de mycket tidigare än Jacobs barn till makt, ära och wälstånd. Härom säger en lärare: ”Wi måste här betänka, att de som är uteslutna från Guds förbund, uppblomstra hastigt och wissna snart; deröre skola de trogna, ehuru det för dem går långsamt, icke afundas de andras hastiga framgång; ty Herrans beständiga wälsignelse, äfwen om den är förenad med fattigdom, är högre att wärdera än en hastig jordisk lycka.”
32. Bela war konung i Edom, Beors son: och hans stad hette Dinhaba.
33. Och då Bela blef död, wardt Jobab konung i hans stad, Seras son af Bozra.
34. Då Jobab blef död, wardt Husam utaf de Themaneers land konung i hans stad.
35. Då Husam blef död, wardt konung i hans stad Hadad, Bedads son den som slog de Midianiter på de Moabiters mark; och hans stad hette Avith.
_097.jpg&oldid=342535){kind=link}