| Joseph dör. | 1 Mose Bok. | Cap. 50. | 117 |
Glansen af Egyptens hof hade i Josephs själ icke fördunklat glansen af den härliga utsigt, som Gud hade öppnat för honom och hans folk i kommande tider, och in uti en salig ewighet. Genom tron, då Joseph dö skulle, talade han om Israels barns utgång och gaf befallning om sina ben. Ebr. 11: 22.
Joseph är ännu i dag ett wittne till den sanningen, att, ehuru stora och wigtiga en menniskas embeten och göromål kunna wara, så har hon dock tid att sörja för själens wälfärd, lif och helsa, att tänka på ewigheten och sitt rätta hem, om blott hjertat är, såsom det bör wara, uppfyldt af kärlek till Gud och åstundan efter det rätta fäderneslandet.
Josephs exempel bewisar äfwen, att menniskan kan med Guds hjelp öfwerwinna alla motgångar och alla frestelser, och med trons seger utgå ur hwarje strid, som möter på lefnadswägen.
26. Så dödde Joseph, då han war hundrade och tio år gammal. Och de smorde honom och lade honom uti en kista i Egypten.
_127.jpg&oldid=340909){kind=link}