Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 129.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Israel ökas, plågas. 2 Mose Bok. Cap. 1. 119

förlägga dem, att de icke warda så många. Ty om något örlig påkomme mot oss, måtte de ock gifwa sig till wåra fiender och strida emot oss och draga utur landet.

Icke blott Israels folk hade ett lifligt medwetande af, att de en gång skulle komma till Canaans land, utan äfwen Egyptierna wisste af denna wäntan. Egyptens konung wille icke utrota, utan blott förswaga och förminska Israels folk; han wille hafwa dem kraftiga nog till landets förswar, men icke mäktiga nog att kunna upphäfwa sig till rikets fiender.

Listeligen förlägga dem, d. w. s. handla med list emot dem.

11. Och han satte öfwer dem arbetsfogdar, som dem betwinga skulle med träldom: ty man byggde Pharao de städer Pithom och Raamses till skatthus.

Dessa twå städer bildade gränsfästningar för landet, och der uppfördes icke blott storartade fästningswerk, utan äfwen skattkamrar och förrådshus. Tillika uppfördes utomordentliga byggnader och stora kanalwerk i flera delar af landet, och konungen hoppades att kunna förswaga och förminska Israels folk genom det swåra och tryckande arbetet. Nya forskningar hafwa ådagalagt, att Israeliterna arbetat äfwen på pyramiderna.

12. Men ju mer de betungade folket, ju mer det förökades och förwidgade sig: derföre woro de Israels folk hätske.

13. Och de Egyptier twingade Israels barn med obarmhertighet till att träla:

14. Och gjorde deras lefwerne bittert med swårt arbete på ler och tegel och med allahanda släpande på marken och med allahanda arbete, som de kunde dem pålägga med obarmhertighet.

15. Och konungen i Egypten sade till jordgummorna för de Ebreiska qwinnor; den ena hette Siphyra, och den andra Pua.

Dessa twå jordgummor som nämnas wid namn, woro således de förnämsta, åt hwilka konungen gaf denna omenskliga befallning, och han gjorde dem answariga för att den skulle iakttagas.

16. När I hjelpen de Ebreiska qwinnor, och de skola föda: är det mankön, så dräper det, är det qwinkön, så låter det lefwa.* *Wish. 18: 5.

Döttrarne ämnade konungen antingen bortsälja i träldom eller gifwa dem till hustrur åt Egyptierna.

17. Men jordgummorna fruktade Gud och gjorde ej som konungen i Egypten sade dem; utan läto barnen lefwa.

Man måste mer lyda Gud än menniskor, Apg. 5: 29. En sann gudsfruktan låter icke förskräcka eller rubba sig af de mäktiges befallning eller af den tydligaste lifsfara.

18. Då kallade konungen i Egypten jordgummorna, och sade till dem: Hwarföre göre I det, att I låten lefwa barnen?

19. Jordgummorna swarade Pharao: De Ebreiska qwinnor äro ej som de Egyptiska: förty de äro hårda qwinnor; förr än de jordgumman kommer till dem, hafwa de födt.

20. Derföre gjorde Gud wäl emot jordgummorna; och folket förökades och wardt ganska mycket.

Gud gjorde dem godt för deras gudsfruktans skull. Det war menniskofruktan, som förledde dem att afwika ifrån sanningen, och detta kunde icke behaga Gud; men äfwen en gudsfruktan, som är förenad med många brister, är ett börjadt werk af Herrans Ande, och derföre Honom täckeligt. Det är ock troligt, att många fall förekomma, som alldeles öfwerensstämde med jordgummornas ord till Pharao, så att det då war sannt hwad de sade. Då Herrans Ande får skänka en menniska den rätta wisheten tillika med sann kärlek och frimodighet, så lärer man hwad man tala skall, så att man hwarken wiker ifrån sanningen, ej heller förråder sin nästa, eller syndar emot kärleken.

Under förtryck och lidande trifwes hos Guds barn och Hans församling det andliga lifwet allrabäst.

21. Och efter jordgummorna fruktade Gud, byggde Han dem hus.

Gud byggde dem hus, nemligen folket; Han uppbyggde och förökade dem.

22. Då bjöd Pharao allt sitt folk och sade: Allt det mankön, som födt warder, kaster i elfwen, och allt qwinkön låter lefwa.* *Apg. 7: 19.

Hwad Pharao först förgäfwes hade försökt att uppnå genom en hemlig befallning till dessa qwinnor, det försöker han nu att åstadkomma genom en offentlig befallning till hela sitt folk. Men äfwen denna befallning synes icke hafwa blifwit strängt iakttagen. Tyranner hafwa aldrig många trogna anhängare. En konung, äfwen om han är en tyrann, är bättre än många småtyranner.

2. Capitel.

Mose födes, döljes, utkastas, finnes, fostras, dräper, flyr, giftes.

Och en man gick bort af Levi hus och tog en Levi dotter.* *2 Mos. 6: 20. 4 Mos. 26: 59.

2. Och qwinnan aflade och födde en son. Och då hon såg, att det war ett