Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 182.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
172 Gården, Lysoljan. Exodus. Cap. 27, 28.

17. Alla stolparne kring om gården skola hafwa silfwergjordar och silfwerknappar och kopparfötter.

18. Och längden på gården skall wara hundrade alnar, bredden femtio, höjden fem alnar, af hwitt twinnadt silke, och deras fötter skola wara af koppar.

”Denna wida gård war en förebild af Guds synliga kyrka, Ps. 65: 5, som sig wida sträcker, Es. 60: 4, 5. Deruti äro ock många, som ej äro utwalde, Matth. 20: 16. Men i den äro de trogne, såsom tabernaklet och altaret i gården, cap. 26: 30. Och såsom gårdens bonad war genomskinlig; alltså warda Guds kyrkas skatter allom för ögonen ställde, Apg. 17: 30.”

19. Och allt det som tabernaklet tillhörer till allahanda embete och alla dess pålar, och alla gårdens pålar, skola wara af koppar.

Pålar, hamrar, tänger och hwad som behöfdes till att uppsätta tabernaklet woro af koppar.

20. Bjud Israels barn, att de bära till dig den allraklaraste olja, stött af oljoträd, till lysning; att man alltid deraf låter i lamporna:

21. Uti wittnesbördets tabernakel utanför förlåten, som hänger för wittnesbördet. Och Aaron med hans söner skola detta sköta, ifrån morgonen allt intill aftonen för HERranom. Det skall wara eder en ewig sed intill edra efterkommande, ibland Israels barn.* *2 Mos. 30: 8. 3 Mos. 24: 3.

Wittnesbördets tabernakel, eller sammankomstens tabernakel, kallades det derföre, att Herren der gaf den församlade menigheten wittnesbörd om sig sjelf. Jfr 4 Mos. 1: 50. På somliga ställen nämnes wittnesbördets ark och på somliga wittnesbördets tabernakel.

Af oljoträdets frukt, som kallas oliver, stötes och pressas olja, och af detta slags olja skulle lysoljan i helgedomen wara. Det har redan blifwit anmärkt, att ljusstaken och lamporna afbildade den Helige Andes nådewerkningar. Oljan förekommer på många stallen i Skriften såsom en bild af Guds Andes nådegåfwor, 1 Joh. 2: 2027. Ps. 45: 8. Jesus kallas Herrans smorda, Messias, Christus, emedan Han i anseende till den menskliga naturen blifwit uppfylld af den Heliga Andes gåfwor utan mått, Ps. 2. Es. 61: 1. Joh. 3: 34. Han har emottagit en fullhet af Andans gåfwor, hwaraf Han meddelade åt alla botfärdiga menniskor, som komma till Honom. Ps. 68: 19. Eph. 4: 8. Denna olja från ljusets werld, detta himmelska ljusämne, gifwer Han åt sina trogna, och detta måste beständigt brinna i deras hjertans lampor. Af denna olja måste de genom ordet och bönen dagligen låta skänka sig nytt förråd, att deras lampor icke måtte slockna, Matth. 25: 7–10. Luc. 12: 35.

28. Capitel.

Aarons och sönernas kläder.

Och du skall taga till dig din broder Aaron och hans söner utaf Israels barn, att han skall wara min prest, nemligen Aaron och hans söner, Nadab, Abihu, Eleasar och Ithamar.

Aaron och hans söner och manliga efterkommande utwaldes till prestembetet för det gamla förbundets tid, Ebr. 9: 11, 12. Nadab och Abihu blefwo sedan dödade, 3 Mos. 10: 2. Från Eleazar och Ithamar härstammade twå slägter, som ömsom innehade det öfwerstepresterliga embetet

2. Och du skall göra din broder Aaron heliga kläder, som äro härliga och sköna.* *2 Mos. 39: 1.

Dessa presterliga kläder fingo endast begagnas wid embetsförrättningar i helgedomen.

Härliga och sköna, grt: till ära och prydnad. Gud skulle äras äfwen dermed, att den tjenstförrättande presten war klädd i den heliga drägt, som Gud sjelf hade föreskrifwit. Således hade Gud sjelf klädt honom. Ingen kan nalkas Gud och tillbedja Honom i anda och sanning utan den presterliga klädnad, som är Christi rättfärdighet. Denna rättfärdighet är Herrans ära och de trognas prydnad.

3. Och du skall tala med alla dem, som ett wist hjerta hafwa, dem jag med wishetens anda uppfyllt hafwer, att de göra kläder åt Aaron till hans wigelse, att han blifwer min prest.

4. Och dessa äro kläderna, som de göra skola: sköld, lifkjortel, silkeskjortel, trångkjortel, hatt och bälte: alltså skola de göra din broder Aaron och hans söner heliga kläder, att han skall wara min prest.

Lifkjorteln war kort; på den fästades skölden med ädelstenarne. Silkeskjorteln hade någon likhet med en messkjorta; men war icke så wid och lång. Den trånga kjorteln, som war under den slstnämnde, war nästan fotsid och konstigt stickad och broderad. Hatten war ett slags mössa, på hwilken guldplåten fästades, som hade till inskrift: Herrans Helighet. De män, som Gud hade uppfyllt med wishetens Anda, skulle anwända dessa gåfwor i Herrans tjenst. Skola de gåfwor, Gud har gifwit oss, blifwa till wälsignelse för oss och andra, så måste de helgas af nåden och anwändas efter Guds wilja.

5. Dertill skola de taga guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt och hwitt silke.

Samma ämnen som anwändes till tabernaklets tapeter m. m.

6. Lifkjorteln skola de göra af guld, gult silke, skarlakan, rosenrödt och twinnadt hwitt silke, konsteligen:* *2 Mos. 39: 2.

Denna lifkjortel betäckte bröstet och ryggen, och hade någon likhet med en messhake.