| 266 | Förstarnes offer. | Numeri. | Cap. 7. |
Herrans namn sattes på Israels barn, de skulle wälsignas i Hans treenighets namn, och Han lofwade att uppfylla denna bön om wälsignelse. På den christna församlingen är Herrens namn satt, den bär Christo namn, och i Christo will Gud wälsigna hela sitt folk med den wälsignelse, som Christus förwärfwat. Gud ser på hela sitt folk såsom på Christus, Han ser på dem såsom sin Sons tillhörighet, såsom lemmarne af kroppen, hwaraf Han är hufwudet.
7. Capitel.
Tabernaklets, altarets wigning.Och då Mose hade upprest* tabernaklet, smort det† och helgat det med alla dess tyg; dertill ock smort och helgat altaret med alla dess tyg: *2 Mos. 40: 18. †3 Mos. 8: 10.
2. Så offrade höfwitsmännerna i Israel, de som ypperst woro i deras fäders hus: förty de woro höfwitsmän i slägterna och stodo öfwerst ibland dem som talde woro.
3. Och de buro sitt offer fram för HERran, sex öfwertäckta wagnar och tolf oxar; ju en wagn för twå höfwitsmän och en oxe för hwardera: och hade dem stam för tabernaklet.
4. Och HERren sade till Mose:
5. Tag det af dem, att det må tjena i wittnesbördets tabernakels tjenst, och få det Leviterna, hwarjom efter sitt embete.
6. Då tog Mose wagnarna och oxarna och fick dem Leviterna.
7. Twå wagnar och fyra oxar fick han Gersons barn, efter deras embete.
8. Och fyra wagnar och åtta oxar fick han Merari barn, efter deras embete, under Ithamars, presten Aarons sons, hand.
9. Men Kehats barn fick han intet; derföre att de ett heligt embete på sig hade, och måste bära på sina axlar.
10. Och höfwitsmännerna offrade till altarets wigning på den dagen, då det wigdt wardt, och offrade sina gåfwor inför altaret.
Dessa förstliga offer offrades utan twifwel efter leviternas inwigning till embetet. Ordet dag betyder stundom en längre tid.
11. Och HERren sade till Mose: Låt hwar höfwitsman bära sitt offer fram på sin dag till altarets wigning.
12. På första dagen offrade Nahesson sin gåfwa, Amminadabs son af Juda slägte.
13. Och hans gåfwa war: ett silfwerfat, hundrade och trettio siklar wärdt; en silfwerskål, sjuttio siklar wärd, efter helgedomens sikel, båda fulla med semlomjöl, blandadt med olja till spisoffer.* *3 Mos. 2: 1.
14. Dertill en gyldene sked, tio siklar guld wärd, full med rökwerk:
Sked: skål.
15. En stut af boskapen, en wädur, ett årsgammalt lam till bränneoffer:
16. En getabock till syndoffer:* *3 Mos. 4: 23.
17. Och twå oxar till tackoffer, fem wädrar, fem bockar, och fem årsgamla lam. Detta är Nahessons, Amminadabs sons, gåfwa.
18. På den andra dagen offrade Nethaneel, Zuars son, höfwitsmannen för Isaschar.
Märkwärdigt är, att Herren låtit så noga uppteckna dessa gåfwor. Han wille dermed wisa, huru enhälligt alla dessa hufwudmän i församlingen framburo sina friwilliga gåfwor efter förmåga, ja öfwer förmåga, 2 Cor. 8: 3. För det andra wisas härigenom, att hwarje stam hade lika andel i Herrans helgedom, Jos. 22: 24–28. Och för det tredje, att inför Gud ingens namn blifwer glömdt, som wäl gör, ehuru de bästa gerningar blifwa glömda inför menniskor. De guldskålar, som offrades, afbildade tron, och rökwerket war en bild af bönen, som måste åtfölja alla trognas gåfwor och gerningar. Hwarje gifware frambragte äfwen syndoffer tillika med dessa gåfwor, för att dermed försona all synd, som kunde widlåda. Häruti ligger en skön bekännelse, att wåra bästa gerningar, wår gudstjenst, wåra böner, wåra bättringstårar, wår ånger, wår försakelse, wåra allmosor, ja, till och med tron, hoppet och kärleken blifwa fördunklade med synd i wåra hjertan, så att wi uti allt måste ödmjuka oss inför Herran och grunda all wår förtröstan och wårt hopp på Guds Lam, som borttager werldens synder.
19. Hans gåfwa war: ett silfwerfat, hundrade och trettio siklar wärdt; en silfwerskål, sjuttio siklar wärd, efter helgedomens sikel, båda fulla med semlomjöl, blandadt med olja till spisoffer:
20. Dertill en gyldene sked, tio siklar guld wärd, full med rökwerk:
21. En stut af boskapen, en wädur, ett årsgammalt lam till bränneoffer:
22. En getabock till syndoffer:
23. Och till tackoffer twå oxar, fem wädrar, fem bockar och fem årsgamla lam. Det är Nethaneels, Zuars sons, gåfwa.
24. På tredje dagen höfwitsmannen för Sebulons barn Eliab, Helons son.
_276.jpg&oldid=342969){kind=link}