Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 281.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Resans ordning. 4 Mose Bok. Cap. 9, 10. 271

och sålunda hafwa de himmelen med sig, ehwar de äro.

18. Efter HERrans ord foro Israels barn, och efter Herans ord lägrade de fig. Så länge molnskyn blef öfwer tabernaklet, så länge lågo de stilla.* *1 Cor. 10: 1.

19. Och när molnskyn i flere dagar dwaldes öfwer tabernaklet, så togo Israels barn wara uppå HERrans wakt, och foro ingen wägs.

20. Och när så skedde, att molnskyn war på tabernaklet till några dagars tal, så lägrade de sig efter HERrans ord, och foro efter Herans ord.

21. När molnskyn der war ifrån aftonen allt intill morgonen, och så hof sig upp, så foro de; eller när han sig om dagen eller natten upphof, så foro de ock:

22. Men när han twå dagar eller en månad eller eljest länge blef öfwer tabernaklet, så lågo Israels barn, och foro intet. Och när han då gaf sig upp, så foro de.* *2 Mos. 40: 36, [et]c.

23. Ty efter HERrans mun lågo de, och efter HERrans mun foro de; så att de togo wara på HERrans wakt, efter HERrans ord genom Mose.

De aktade uppå hwad Herrans mun hade talat. Så får Guds folk alltid wandra efter Herrans mun.

10. Capitel.

Trumpeters bruk. Resans ordning. Hobab. Mose wälsignar.

Och HERren talade med Mose, och sade:

2. Gör dig twå trumpeter af tätt silfwer, att du brukar dem till att kalla tillhopa menigheten, och när hären åstad skall.

Emedan blott twå af Aarons söner nu lefde och woro prester, så gjordes blott twå trumpeter. Men i Salomos tid blåsta 120 prester på en gång i 120 trumpeter.

3. När man blåser slätt med dem båda, skall förfamla sig till dig hela menigheten in för dörren af wittnesbördets tabernakel.

Ett slätt blåsande kallades det, som skedde med en ihållande, enkel ton.

4. När man slätt blåser med en, så skola höfwitsmännerna församla sig till dig: de öfwerste öfwer tusende i Israel.

5. Men när I trumpeten, så stola de lägren draga åstad, som ligga österut.

Det egentliga trumpetandet war ett blåsande med skarpa, täta, häftiga stötar och skedde utan twifwel på många olika sätt.

6. Och när I trumpeten andra gången, då skola de lägren draga åstad, som ligga söderut: förty när de resa skola, så skolen I trumpeta.

7. Men när menigheten skall församlas, skolen I slätt blåsa, och icke trumpeta.

8. Och det blåsandet med trumpeterna skola presten Aarons söner göra. Och det skall wara eder ett ewigt sätt till edra efterkommande.

Så skola alla Herrans andeliga prester upphäfwa sin röst såsom en basun och förkunna Herrans ord, Es. 58: 1, för att kalla syndare att komma till Christum och wandra i Hans fotspår till det himmelska Canaan. Genom ordets basunaljud kallas själen att anträda wandringen, och i striden mot synden måste äfwen ordets och nådens basunaklang ljuda i hjertat, så framt segren skall kunna winnas.

9. När I dragen till någon strid uti ebert land emot edra fiender, som strida på eder, så skolen I trumpeta med trumpeterna, att uppå eder skall tänkt warda för HERran eder Gud, och I mågen löste warda ifrån edra fiender.

Genom basunaklangen wille Herren blifwa påmind om sina nådelöften, och så will Han genom bön blifwa åkallad, ehuru påminnelse icke är nödig för Honom; men det är nödigt för det swaga menniskohjertat att hafwa ett tecken, hwarpå Herren sjelf har lofwat att gifwa akt. Äfwen det swagaste böneljud, äfwen en matt suck utur djupet af ett uppriktigt hjerta är såsom ett basunaljud inför Gud, hwarpå Han efter sitt löfte will gifwa akt för Medlarens skull, som i wårt ställe offrat bön och åkallan med Starka rop och tårar. Ebr. 5: 7.

10. Sammalunda ock, när I ären glade på edra högtider och edra nymånader, skolen I blåsa* med trumpeterna öfwer edra bränneoffer och tackoffer; att det stall wara eder till åminnelse för eder Gud. Jag är HERren eder Gud. *Ps. 81: 4, 5.

Detta basunaljud afbildade alla trognas lofsånger, lofoffer och tacksägelser, hwarmed de prisa Gud för hans wälgerningar och bedja, att Gud för Christi skull måtte beständigt hafwa dem i kärleksfull åtanka.

11. På tjugonde dagen i den andra månaden, i det andra året, gaf molnskyn sig upp af wittnesbördets tabernakel.

Wi kunna föreställa oss, att molnskyn flyttade sig ifrån tabernaklet i den rigtning, i hwilken tåget skulle ske. Israel hade nu warit stilla wid