| 328 | Mose tal. | Deuteronion. | Cap. 1. |
4. Sedan att han hade slagit Sihon,* de Amoreers konung, som i Hessbon bodde; dertill Og,† konungen i Basan, som i Astaroth och i Edrei bodde. *4 Mos. 21: 24. †4 Mos. 21: 33.
5. På Hinsidan Jordan i de Moabiters land begynte Mose utlägga denna lagen och sade:
Här angifwes hufwudinnehållet af 5:te Mose Bok. Mose har nu ett nytt slägte framför sig och will nu i deras hjertan ingrafwa och inskärpa lagen. Ordet utlägga, hebr. beer, betyder ingrafwa, inrikta, uthugga i sten eller ingrafwa i metall. Det är ett uttrycksfullt ord, som wisar huru Herrans ord måste djupt ingrafwas i wåra hjertan och der stå outplånligt skrifna.
6. HERren wår Gud talade med oss på Horebs berg och sade: I hafwen länge nog warit wid detta berget:
7. Wänder eder, och drager åstad, att I mågen komma till de Amoreers¨ berg och till alla deras grannar, till mark, på berg och i dalar, söder ut och emot hafwets hamn i Canaans land, och till berget Libanon, allt intill den stora elfwen Phrath.* *2 Mos. 23: 31.
Se 1 Mos. 15: 18.
8. Si, jag hafwer gifwit eder landet, som för eder ligger; går der in, och intager det, såsom HERren edra fäder, Abraham, Isaac och Jacob swurit hafwer, att Han dem och deras säd efter dem det gifwa wille.* *1 Mos. 15: 18; cap. 17: 8.
På detta Herrans ord kunde Israel bygga med så stor wisshet, att de kunde betrakta Canaan såsom en skänk, som de endast behöfde taga i besittning. Härmed war seger öfwer fienderna utlofwad. Guds befallningar äro tillika löften. Då Gud befaller något, så lofwar Han dermed tillika, att Han will gifwa nåd och kraft dertill, om menniskan will lyda i förtröstan på Honom. Då Herren befaller oss att wända om ifrån syndens wäg och tro på Jesum Christum, att wi, må blifwa frälste, så lofwar Han dermed tillika, att gifwa oss nåd och kraft att ingå genom den trånga porten, att öfwerwinna de andeliga fienderna och att intaga det himmelska Canaan.
9. Då sade jag till eder på samma tiden: Jag förmår icke allena* utstå med eder: *2 Mos. 18: 18.
10. Förty HERren eder Gud hafwer förökat eder, så att I på denna dag ären såsom stjernornas tal på himmelen:
11. HERren edra fäders Gud göre eder ännu mång tusen mer, och wälsigne eder, såsom Han eder sagt hafwer.
12. Huru kan jag allena sådan möda och tunga, och trätor draga af eder?
Trätor: twister, som Mose skulle såsom domare afgöra.
13. Tager utaf eder wisa och förståndiga män, de som ibland edra slägter bekände äro, dem will jag uppsätta eder för höfwitsmän.
14. Då swaraden I mig och saden: Det är en god ting, der du om talar, att du göra will.
15. Så tog jag de yppersta af edra slägter, wisa och bekända män, och satte dem öfwer eder till höfwitsmän öfwer tusende, öfwer hundrade, öfwer femtio, öfwer tio, och embetsmän i edra slägter.
16. Och böd edra domare på samma tid, och sade: Förhörer edra bröder, och dömer rätt* emellan hwar man och hans broder, och främligen. *Joh. 7: 24.
Dessa domare, som folket då walde och Mose stadfästade, hade nu den borgerliga lagskipningen om händer, och endast swåra fall skulle hänskjutas till Mose.
17. I skolen ingen person anse i domen; utan skolen höra den lilla såsom den stora, och icke hafwa försyn för någon mans person; ty domsembetet hörer Gud till.* Om någon sak warder eder för swår, den låter komma till mig, att jag må den höra. *3 Mos. 19: 15. 5 Mos. 16: 19. 2 Chrön. 19: 6. Ords. 24: 23. Jac. 2: 9.
18. Alltså böd jag eder på den tiden allt det I göra skullen.
19. Så drogo wi ut ifrån Horeb och wandrade genom den hela öknen, den stor och gruflig är, såsom I sett hafwen, uppå den wägen till de Amoreers berg, såsom HERren wår Gud oss budit hade; och kommo intill Kades Barnea.
20. Då sade jag till eder: I ären komne in till de Amoreers berg, det HERren wår Gud oss gifwa skall.
21. Si, landet före dig, hwilket HERren din Gud dig gifwit hafwer; drag dit upp, och tag det in, såsom HERren dina fäders Gud dig sagt hafwer; frukta dig icke, och grufwa dig icke.
22. Så kommen I till mig alle och saden: Låt oss sända några män framför oss, som bespeja oss landet och säga oss igen, hwilken wäg wi skola draga der in, och de städer, der wi inkomma skola.
_338.jpg&oldid=343094){kind=link}