| Offers rum. | 5 Mose Bok. | Cap. 12. | 351 |
Herrans helgedom, på det sätt Han sjelf föreskrifwit. I sin helgedom wille Herren på ett högre sätt än eljest uppenbara sig. Att förakta helgedomen och gudstjensten och att blifwa borta derifrån war att öfwergifwa Herran sjelf och utträda ur Hans förbund.
6. Och göra edert bränneoffer och edra andra offer och eder tionde och edra händers häfoffer och edra löften och edra friwilliga offer och förstfödingen af edert fä och får.
7. Och der skolen I äta för HERran eder Gud och wara glade öfwer allt det I och edra hus förwärfwen, der HERren din Gud dig uti wälsignat hafwer.
Genom offren kommo de trogna i gemenskap med Herran och bibehöllos i denna gemenskap, och i offermåltiderna blefwo de spisade wid Hans bord. I tron blefwo de andeligen delaktiga af nådens gåfwor. I Nya Testamentet blifwa Herrans trogna spisade på ett ännu högre sätt wid Herrans bord, 1 Cor. 10: 16, såsom den högsta salighet omtalas den stora Nattwarden i himmelen, då de frälsta blifwa delaktiga af de högsta gåfworna i härlighetens helgedom.
8. I skolen intet göra af det wi i dag här göra, hwar och en som honom tycker rätt wara;
I öknen war det icke möjligt att efterlefwa alla de stadgar, som syftade på gudstjensten, ty somliga woro sådane, att de icke förr än i Canaans land kunde uppfyllas.
9. Ty I ären ännu här till dags icke komne till ro eller till arfwedelen, som HERren din Gud dig gifwa skall:
10. Men I måsten gå öfwer Jordan, och bo i det landet, som HERren eder Gud eder till arfs utskiftande warder; och Han skall låta eder få ro för alla edra fiender omkring eder, och I skolen bo trygge.
11. När nu HERren din Gud utwäljer ett rum, att Hans namn der bo skall,* dit skolen I bära allt det jag bjuder eder; edert bränneoffer, edra andra offer, eder tionde, edra händers häfoffer, och alla edra fria löften, som I HERranom lofwen; *1 Kon. 8: 29. 2 Chr. 7: 12, 16.
12. Och skolen wara glade för HERran eder Gud, I och edra söner och edra döttrar och edra tjenare och edra tjenarinnor och Leviterna, som i edra portar äro: förty de hafwa ingen lott eller arfwedel med eder.* *4 Mos. 18: 24. 5 Mos. 10: 9; cap. 18: 1.
Allt godt är en gåfwa af Gud, och detta skola wi på det sätt erkänna, att wi nedlägga allt för Hans altare, med uppriktig wilja och beredwillighet att offra det i Hans tjenst, när och huru som helst det Honom täckes, samt gifwa till Hans ära och wår nästas wälfärd hwad wi kunna, då Han genom sina skickelser öppnar tillfälle dertill. Tionden war liksom det helas hufwudsumma, och dermed erkändes Herren såsom det helas egare. Då menniskan sålunda gifwer allt åt Herran såsom Hans tillhörighet, så blifwer det genom Hans wälsignelse helgadt, och hon får då med innerlig glädje åtnjuta Hans gåfwor, såsom ett barn i fadrens hus. Men då man glömmer, att Han är gifwaren, och otacksamt anwänder Hans gåfwor efter eget godtycke, så har man liksom röfwat det ifrån fadershuset, från hwilket man med hjertat är skild; och då fattas både den rätta wälsignelsen och den sanna glädjen. Allmänna föreskrifter wid åtnjutandet af allt hwad Gud gifwer äro dessa: Warer tacksamme i all ting, 1 Thess. 5: 18. Hwad I nu äten eller dricken, eller hwad I gören, så görer allt Gudi till ära, 1 Cor. 10: 31.
13. Tag dig wara, att du icke offrar ditt bränneoffer i alla de rum, som du ser:
14. Utan i det rum, som HERren utwäljer uti någon af dina slägter, der skall du offra ditt bränneoffer och göra allt det jag bjuder dig.
15. Dock må du slagta och äta kött i alla dina portar efter all din själs begärelse, efter HERrans din Guds wälsignelse, som Han dig gifwit hafwer: både rena och orena måga det äta, såsom en rå eller en hjort.
16. Men blodet skall du icke äta;* utan gjuta det på jorden såsom watten. *1 Mos. 9: 4. 3 Mos. 3: 17; cap. 19: 26. 5 Mos. 15: 23.
17. Men icke må du äta i dina portar utaf tionden af din säd, ditt win, din olja, ej heller af den förstföding af ditt fä, af dina får, eller af något ditt löfte, som du lofwat hafwer, eller af ditt friwilliga offer eller af din hands häfoffer;
18. Utan för HERran din Gud skall du sådant äta på det rum, som I HERren din Gud utwäljer, du och dina söner, dina döttrar, dina tjenare, dina tjenarinnor och Leviten, som i dina portar är: och skall wara glad för HERran din Gud öfwer allt det du dig företager.
Äfwen i helgedomens förgård fingo Israeliterna icke äta af något manligt förstfödt af boskapen, ty det tillhörde presterna, 4 Mos. 18: 15. Här menas således förstfödingar, som woro honkön.
19. Och tag dig wara, att du icke
_361.jpg&oldid=343152){kind=link}