| 356 | Tionde af all frukt. | Deuteronomion. | Cap. 15, 16. |
dig gifwande warder, så skall du icke förhärda ditt hjerta, eller tillycka din hand för din fattiga broder:* *3 Mos. 25: 35.
8. Utan skall upplycka henne honom, och låna honom, efter som honom fattas.* *Matth. 5: 42. Luc. 6: 34.
9. Wakta dig, att i ditt hjerta icke ligger ett Belials ord, så att du säger: Det kommer snart sjunde året, som är friåret; och ser så illa på din fattiga broder, och får honom intet; så warder han ropande öfwer dig till HERran, och det warder dig till synd.
En sådan frestelse till ohjelpsamhet, derföre att friåret nalkades, då inga skulder fingo indrifwas, kallas här ett belialsord, en tanke ingifwen af mörkrets ande. Kärlekslösheten och obarmhertigheten åstadkomma de beträngdas suckande och ropande till Herran, och dessa suckar hörer Han. Ohjelpsamhet är således en stor synd.
10. Utan du skall låta honom få det, och ditt hjerta skall icke förtryta, att du får honom det: ty fördenskull skall HERren din Gud wälsigna dig i alla dina gerningar och i allt det du företager.
Matth. 5: 42. 2 Cor. 9: 7. Rom. 12: 8. 1 Tim. 6: 17, 18. Allt godt, som en menniska gör emot sin nästa för Herrans skull, blifwer af nåd belönadt med wälsignelse, då deremot kärlekslöshet och obarmhertighet förr eller sednare bestraffas; ty dom utan barmhertighet skall öfwergå honom, som barmhertighet icke gjort hafwer, Jac. 2: 13. Icke blifwer någon salig för sin wälgörenhets skull, men de, som äro wälgörande utan att hafwa en lefwande tro på Christus, undfå wälsignelse i denna werlden; de få det de önska, de hafwa fått sin lön, Matth. 6: 5.
11. Fattige skola wäl alltid wara i landet:* derföre bjuder jag dig, och säger, att du skall upplycka din hand för din broder, som trängd och fattig är i ditt land. *Matth. 26: 11. Joh. 12: 8.
12. Om din broder, en Ebreisk eller Ebreiska, säljer sig dig, så skall han tjena dig i sex år: i sjunde året skall du gifwa honom fri lös.* *2 Mos. 21: 2. 3 Mos. 25: 39, 40. Jer. 34: 14.
13. Och när du gifwer honom fri lös, skall du icke låta honom gå med tomma händer ifrån dig;
14. Utan du skall få honom med sig af dina får, af din lada, af din press, så att du gifwer honom af det, som HERren din Gud dig med wälsignat hafwer.
15. Och tänk uppå, att du ock war en träl i Egypti land, och HERren din Gud förlossade dig: derföre bjuder jag dig detta i denna dag.
16. Säger han till dig: Jag will icke fara ut ifrån dig, ty jag unnar dig och ditt hus godt; efter han mår wäl när dig;* *2 Mos. 21: 5, 6.
17. Så tag en syl, och borra honom genom hans öra wid ditt hus dörr; och låt honom blifwa din träl i ewig tid. Med din trälinna skall du ock så göra.
Ewig tid betyder här till Jubelåret.
18. Och låt dig icke tycka tungt wara, att du gifwer honom fri lös; förty han hafwer tjent dig såsom en dubbel legodräng i sex år: så skall HERren din Gud wälsigna dig i allt det du gör.
En träl hade swårare arbete än en legodräng och hade icke alltid natten fri såsom den legde.
19. Allt förstfödt, som ibland ditt fä och får födt warder, det mankön är, det skall du helga HERranom dinom Gud:* du skall icke arbeta med förstfödningen af ditt fä, och icke klippa förstfödningen af dina får: *2 Mos. 13: 2; cap. 34: 19. 3 Mos. 27: 26. 4 Mos. 3: 13; cap. 8: 17.
20. För HERran din Gud skall du äta dem årligen, på det rum, som HERren utwalt hafwer, du och ditt hus.
21. Om det hafwer någon brist, så att det haltar eller är blindt eller eljest någon ond wank hafwer, så skall du icke offra det HERanom dinom Gud:* *3 Mos. 22: 20. 5 Mos. 17: 1. Mal. 1: 8, 13.
22. Utan i din port skall du äta det, ehwad du är ren eller oren, såsom en rå eller hjort.
23. Allenast att du icke äter af dess blod, utan gjuter det på jorden såsom watten.* *3 Mos. 17: 10. 5 Mos. 12: 16.
Se 3 Mos. 17: 10.
16. Capitel.
Påska-, Pingst-, Löfhyddo-högtidsdag. Domare. Lundar.Håll den månaden Abib, att du gör HERranom dinom Gud Passah: förty uti Abibs månad hafwer HERren din Gud fört dig utur Egypten om natten.* *2 Mos. 12: 2; cap. 13: 4; cap. 23: 15.
_366.jpg&oldid=343163){kind=link}