| 378 | Mose warnar folket. | Deuteronomion. | Cap. 29, 30. |
sådana ogudaktiga tänkesätt råda, så gripes ändtligen både det friska och det torra af straffdomens eld. De sista orden hafwa samma mening som det ordspråk wår Frälsare anförde, Luc. 23: 31: Är detta skedt på det färska trädet, hwad skall då ske på det torra!
20. Då skall HERren icke wara honom nådelig, utan då skall HERrans wrede och nit hämnas öfwer den mannen, och på honom skola alla dessa förbannelserna lägga sig, som i denna boken skrifne äro; och HERren skall utskrapa hans namn under himmelen.
21. Och HERren skall afskilja honom till det ondt är utur alla Israels slägter, efter alla förbundets förbannelser, som i denna lagbok skrifne äro.
22. Och så skall då eder afföda säga edra barn, som efter eder uppkomma, och de främmande, som fjerran långwägs komma, när de se detta landets plåga och de krankheter, som HERren dem med beswärat hafwer;
23. Att Han allt deras land med swafwel och salt förbränt hafwer, så att det icke kan sådt warda, ej heller wäxer, ej heller någon ört uppgår, lika såsom Sodom, Gomorra, Adama och Zeboim omstörte äro, hwilka HERren i sin wrede och grymhet omstörte.* *1 Mos. 19: 24, [et]c.
Förunderlig är ben ofruktbarhet, som man nu ser öfwerallt i det fordom så fruktbara Canaan. Såsom Döda hafwet och dess öde stränder wittna om Sodoms och Gomorras ogudaktighet, så wittnar nu Canaans torra, ofruktbara mark om Israels affall och om Guds rättfärdighet och sannfärdighet.
24. Så skola alla folk säga: Hwi hafwer HERren så gjort detta landet? Hwad är denna Hans stora grymma wrede?
25. Då skall man säga: Derföre att de hafwa gått ifrån HERrans deras fäders Guds förbund, som han med dem gjort hade, då Han förde dem utur Egypti land;* *1 Kon. 9: 9. Jer. 22: 8, [et]c.
26. Och de äro bortgångne, och hafwa tjent andra gudar, och tillbedit dem; sådana gudar, som de icke kände, och dem de icke tillhörde.
27. Derföre hafwer HERrans wrede förgrymmat sig öfwer detta land, så att Han hafwer låtit komma öfwer dem alla de förbannelser, som i denna bok skrifne stå.
28. Och HERren hafwer drifwit dem utur deras land med stor wrede, grymhet och ogunst, och kastat dem uti ett annat land, såsom det i denna dag befinnes.
29. HERrans wår Guds hemlighet är uppenbarad oss och wåra barn till ewig tid, att wi alla denna lagens ord göra skola.* *Ps. 25: 14. Ps. 147: 19, 20.
Grt. De förborgade tingen höra Herran wår Gud till, men de uppenbarade äro för oss och wåra barn [et]c. I all uppenbarelse måste finnas hemligheter, som äro för höga för menniskoförnuftet att fatta; men genom tron och ett troget fasthållande af Herrans ord är den trogna själen i besittning af Guds rikes hemligheter. Sedan Mose förkunnat för folket Herrans lag och de förskräckliga straffdomar, som en gång skulle följa på folkets affall ifrån Herran, så tillägger han denna förmaning att akta på det uppenbarade ordet, emedan framtidens hemligheter, då Gud förkunnat dem, woro lika så wissa som det närwarande, hwilket de sjelfwa kunde se och höra.
30. Capitel.
Bättrings och hårdhets lön.När nu allt detta kommer öfwer dig, antingen wälsignelsen eller förbannelsen, som jag dig föresatt hafwer, och du begynner lägga på hjertat, huru du är ibland hedningar, dit HERren din Gud dig fördrifwit hafwer;* *3 Mos. 26: 40.
Dessa ord wisa, att ehuru wälsignelsen skulle hafwa kommit, om folket hade lydt Herrans ord, så är dock förbannelsen förutsagd såsom det wissa: och Herren will nu gifwa åt det en gång i ångrens smärta efter nåd sökande folket en uppmuntran till omwändelse och förtröstan på Hans stora barmhertighet.
2. Och du omwänder dig till HERran din Gud, så att du lyder Hans röst, du och dina barn, af allt hjerta och af all själ i allt det, som jag bjuder dig i denna dag:
3. Så skall HERren din Gud wända ditt fängelse, och förbarma sig öfwer dig, och skall åter församla dig utur alla folk, dit HERren din Gud dig förskingrat hafwer.* *Ps. 106: 45. Jer. 32: 37.
Så snart det affallna folket skulle tänka på Herrans ord och önska att återwända till Honom (såsom den förlorade sonen), så lofwar Herren att åter wända sig till sitt fångna folk.
4. Om du wore bortdrifwen allt intill himmelens ända, så skall dock
_388.jpg&oldid=343229){kind=link}