Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 453.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Athniel och Ehud. Domare Boken. Cap. 3. 443

3. Capitel.

Athniel, Ehud, Samgar.

Desse äro de hedningar, som HERren lät blifwa,* på det Han skulle med dem försöka Israel, som intet wisste utaf Canaans örlig. *5 Mos. 7: 22.

2. Och att Israels barns afföda måtte weta och lära strida, de som tillförene icke wisste deraf:

Israels uppwäxande slägter, som icke warit med i krigen, då Canaan intogs, och derföre icke genom egen erfarenhet wisste utaf Canaans örlig, behöfde tillfällen att inöfwas till strid mot fiender, för att förswara sitt land, och äfwen för detta ändamål lät Herren en del af Canaaniterna qwarblifwa i landet. Jfr 5 Mos. 7: 22.

3. Nemligen de fem Philisteers förstar och alla Cananeer och Zidonier och de Heveer, som bodde på Libanons berg, allt ifrån det berget BaalHermon,* till man kommer till Hamath. *5 Mos. 3: 8. Jos. 11: 3.

Här menas Cananeerna i ordets inskränkta bemärkelse, såsom den särskilda stam, som bland Canaans många stammar förde detta namn. De woro ännu i wår Frälsares tid ett folk, Matth. 15: 22, Marc. 7: 26. Deras hufwudstad war Sidon. De Heveer, som bodde på Libanon, skiljas här ifrån Heveerna i Gibeon, som stodo i förbund med Israel.

4. De samme blefwo till att försöka Israel med dem, att man måtte förfara, om de lydde HERrans bud, som Han deras fäder budit hade genom Mose.

5. Då nu Israels barn bodde ibland de Cananeer, Hetheer, Amoreer, Phereseer, Heveer och Jebuseer:

6. Togo de deras döttrar till hustrur, gåfwo sina döttrar deras söner, och tjente deras gudar:* *2 Mos. 23: 32. 5 Mos. 7: 3, 4.

7. Och gjorde illa för HERran, och förgåto HERran deras Gud, och tjente Baalim och lundar.

Både Baalsbilder och andra afgudabilder (lundar), som syftade på lifskraften i naturen, hwilkens egentliga källa ansågs ligga i solen, dyrkades af hedningarna och de affallne Israeliterna.

8. Då förgrymmade sig HERrans wrede öfwer Israel, och sålde dem i CusanRisathaims hand, konungens i Mesopotamien; och så tjente Israels barn CusanRisathaim i åtta år.

Mesopotamien betyder mellanflodlandet, landet emellan Euphrat och Tigris, det land, hwarifrån Abraham war kommen, 1 Mos. 24: 410; cap. 28: 5.

9. Då ropade Israels barn till HERran, och HERren uppwäckte dem en frälsare, som dem frälste, Athniel, Kenas son, Calebs yngste broders.

Ordet frälsare syftar här på den timliga frälsningen från träldomen under hedningarna. Men det war den himmelske Frälsaren sjelf, som uppwäckte Athniel till en hjelte i Israel och utrustade honom med mod och kraft att uppträda till folkets räddning. Samma ord brukas om alla dessa räddare, som Gud uppwäckte bland sitt folk före konungarnas tid, Neh. 9: 27. På grundspråket står Moschia, hwilket kommer af samma stamord som namnet Jehoschua eller Jesus, men det innebär tillika, att de till Israels räddning woro blott redskap i den himmelske Frälsarens hand.

10. Och HERrans ande war i honom, och han wardt domare i Israel, och drog ut till strid: och HERren gaf CusanRisathaim, konungen i Syrien, i hans hand, så att hans hand wardt honom öfwermäktig.

11. Så blef landet stilla i fyratio år:* och Athniel, Kenas son, blef död. *Dom. 8: 28.

12. Men Israels barn gjorde ännu mer ondt för HERran: då stärkte HERren Eglon, de Moabiters konung, emot Israel, derföre att de gjorde det ondt war för HERran.

Moabiternas konung hade icke haft någon makt emot Israels folk, om icke Herren hade gifwit honom denna makten för Israels synders skull. Alla Guds rikes fiender hafwa aldrig mera makt emot Guds folk än Gud sjelf tillstädjer, och då detta sker, så gör det för kärleksfulla och heliga ändamål.

13. Och han församlade till sig Ammons barn och de Amalekiter: och han drog åstad, och slog Israel, och tog in Palmastaden.

Palmastaden är här Jericho, som åter blifwit uppbyggd, och Josua mening, Jos. 6: 26, synes icke hafwa warit, att aldrig staden skulle blifwa mera bebodd, Jos. 18: 21, utan förbannelsen syftar på stadens uppbyggande såsom fästning med murar och portar, se 1 Kon. 16: 34.

14. Och Israels barn tjente Eglon, de Moabiters konung, i aderton år.

15. Så ropade de till HERran: och HERren uppwäckte dem ett frälsare, Ehud, Gera son, Jemini sons; han war ofärdig i sin högra hand. Och Israels barn sände med honom skänker till Eglon, de Moabiters konung.

Jemini är en afkortning af namnet BenJamin, 1 Sam. 9: 14. De skänker, som fördes