Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 461.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Midianiterna slagna. Domare Boken. Cap. 6, 7. 451

tryckte han daggen utur skinnet, och uppfyllde en skål med det wattnet.

39. Och Gideon sade till Gud: Din wrede förgrymme sig icke öfwer mig, om jag än en tid talar: jag will än en tid försöka med skinnet; ware nu allena torrt på skinnet, och daggen på all marken.

Med så stor nåd och långmodighet fördrager Gud sina barns swaghet, då hjertat är utan falskhet och will tillwäxa i tron: och Gideon behöfde till detta wigtiga wärf att komma till fullkomlig wisshet. Ingen kan af denna berättelse draga den slutsats, att det är tillåtet att begära tecken på samma sätt. Måhända skulle daggen i ullen för Gideon wara ett tecken, att Herren wille med nåd och wälsignelse, såsom med en dagg från himmelen, åter hemsöka sitt öfwergifna folk, och daggen på hela marken i det sednare tecknet, betyda, att Herren är lika mäktig öfwer hela jorden och kunde gifwa seger öfwer hedningarna, när det Honom behagade.

40. Gud gjorde ock så i samma natt, att allena war torrt på skinnet, och dagg uppå all marken.* *Ps. 72: 6.

7. Capitel.

Midian slagen af trehundra man.

Då stod Jerub Baal, det är Gideon, bittida upp, och allt folket som med honom war, och lägrade sig wid den brunnen Harod: så att han hade de Midianiters här norrut, bak för det berget More i dalen.

2. Och HERren sade till Gideon: Folket, som med dig är, är allt för mycket. Om jag gåfwe Midian i deras händer, måtte Israels barn berömma sig emot mig och säga: Min hand hafwer frälst mig.

3. Så låt nu utropa för folkets öron, och säga: Den som rädder är och förfärad, han wände om,* och skynde sig af berget Gilead. Då wände folket tillbaka, tu och tjugu tusen, så att icke utan tio tusen blefwo qwar. *5 Mos. 20: 8.

De som woro rädda, fingo wända om ifrån krigståget till Gileads berg, dit hären nu skulle draga åstad. Gilead låg öster om Jordan.

4. Och HERren sade till Gideon: Detta folket är ännu för mycket: haf dem neder till wattnet, der will jag pröfwa dig dem: och om hwilken jag säger dig, att han skall draga med dig, han skall draga med dig: och om hwilken jag säger, att han icke skall draga med dig, han skall icke draga.

5. Och han hade folket neder till wattnet. Och HERren sade till Gideon: Hwilken som läppjar wattnet med sin tunga, såsom en hund läppjar, honom ställ afsides; desslikes dem som på sina knän nederfalla till att dricka.

6. Då war deras tal, som med munnen läppjat hade utur handen, trehundrade män: allt det andra folket hade fallet på knä och druckit.

I detta utmönstringstecken, som i sig sjelft kunde wara så likgiltigt, ligger dock ett kännemärke på personernas beskaffenhet. Nedfallandet och törstens tillfredsställande i fulla drag tillkännagaf en wiss omanlighet och weklighet, då deremot det andra sättet att dricka wisade manlig hållning, återhållsamhet och brådska, emedan tankarna skyndade fram till striden. Ofta äro små kännemärken ganska betydelsefulla. Haf akt uppå dig sjelf.

7. Och HERren sade till Gideon: Med de trehundrade män, som läppjat hafwa, will jag frälsa eder,* och gifwa de Midianiter i dina händer: men det andra folket låt alltsammans gå hem till sitt. *1 Sam. 14: 6.

För Herran är det lika så lätt att hjelpa genom få som genom många. Hans sanna folk, de rätte medlemmarne af Hans kyrka och församling, hafwa i alla tider warit få till antalet, men likwäl står löftet fast, att helwetets portar icke skola wara Hans kyrka öfwermäktige; den skall till slut behålla segren. Alla, som strida för Herrans sak, måste således aldrig mäta sin styrka efter antalet af de personer, de hafwa på sin sida, utan efter det mått af sann fromhet och Christligt hjeltemod, som ibland dem uppenbarar sig. Trehundra män, som äro rätte Herrans tjenare, kunna uträtta mer än en här af trehundra tusen, som icke hafwa någon kraft af Herrans Ande. Att bewisa kärlek mot alla och, så widt möjligt är, hafwa frid med alla menniskor är en Christens pligt, men det är en Christen icke tillåtet att draga i främmande ok med de otrogna och lita på deras bistånd, då det gäller en afgörande kamp för sanningens sak, då striden icke skall föras med armar af kött utan med Andans kraft.

8. Och de togo spisning för folket med sig, och sina basuner: men de andra Israeliter lät han alla gå, hwar och en i sin hydda; men han stärkte sig med de trehundrade män: och de Midianiters här låg nedanför honom i dalen.

Hwar och en af dessa trehundrade män hade sin basun, så att basunernas mängd skulle förskräcka fienderna. Dessutom är basunaljudet en sinnebild af Herrans mäktiga röst, hwarmed Han gifwer sin wilja tillkänna. Under basunaklang utgafs lagen, och för basunernas ljud föllo Jerichos murar. Basunerna betecknade således nu, att Gideon med sin lilla här icke wille strida i