Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 506.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
496 Dagons fall. 1 Samuels Bok. Cap. 5, 6.

3. Och som de af Asdod den andra morgonen bittida uppstodo, funno de Dagon liggande framstupa på jorden inför HERrans ark; men de togo Dagon och fatte honom upp igen på sitt rum.

Då Herren ofta på ett eller annat sätt nedslår en menniskas afgudar, så söker hon ofta att bringa saken i gammalt skick, sätter afguden på sin förra plats och fortfar i sina gamla synder, fastän hon störes af motgångar, straffdomar eller samwetsförebråelser.

4. Då de den andra morgonen igen uppstodo, funno de Dagon åter liggande framstupa på jorden inför HERrans ark, och hans hufwud och båda hans händer afhuggna wid tröskeln, så att stumpen låg allena för sig.

Att ligga på tröskeln war tecken till skymf och förnedring. Philisteerna skulle deraf se, att deras afgud blott wore wärd att trampas under fötterna. Att han war handlös och hufwudlös skulle wisa dem, att han ingenting kunde tänka eller uträtta. Så wisa sig äfwen wåra afgudar i christenheten wara stoft, och sjelfwa deras tillbedjare äro ofta hufwudlösa och handlösa, när det gäller.

5. Derföre träda icke Dagons Prester, och alla de som i Dagons hus gå, på Dagons tröskel i Asdod, allt intill denna bag.

6. Men HERrans hand wardt swår öfwer dem i Asdod, och förderfwade dem; och slog Asdod och alla dess gränser i deras hemliga rum baktill.* *1 Sam. 6: 5. Ps. 78: 66.

Philisteerna blefwo nu hemsökta med en swår sjukdom, som förorsakade både sweda och blygsel.

7. Då nu det folk i Asdod sågo, att så tillgick, sade de: Låt icke Israels Guds ark blifwa när oss; förty Hans hand är för swår öfwer oss, och öfwer wår gud Dagon.

8. Och de sände bort och församlade alla de Philisteers Förstar till sig, och sade: Hwad skola wi göra af Israels Guds ark? Då swarade de: Låter bära Israels Guds ark omkring till Gath. Och de buro Israels Guds ark omkring.

Philisteerna trodde ännu, att det som skett i Asdod war någon tillfällighet, och att Dagonsbilden i det stora templet i Gath skulle wara mäktigare.

9. Då de nu buro honom omkring, wardt ett stort buller i staden genom HERrans hand: och han slog folket i staden både små och stora, och förderfwade dem i deras hemliga rum.

I Gath blef således sjukdomsplåga, ångest och buller, och de kunde icke heller der behålla arken.

10. Så sände de Guds ark till Ekron. Då nu Guds ark kom till Ekron, ropade de af Ekron och sade: De hafwa omkringdragit Guds ark till mig, på det de skola dräpa mig och mitt folk.

11. Då sände de bort och församlade alla de Philisteers Förstar och sade: Sänder Israels Guds ark åter till sitt rum igen, att han icke dräper mig och mitt folk; förty Guds hand gjorde ett ganska stort rumor med dräpande i hela staden.

Icke blott plåga och lidande, utan pest och död förorsakades nu genom arkens närwaro.

12. Och det folk, som icke blefwo döde, de wordo slagne i deras hemliga rum, så att skriet af staden gick upp i himmelen.

”När menniskorna och förnuftet hafwa öfwerhanden, så far Guds ord och all ära sin kos, då faller det rätta prest-embetet tillbaka och dör, och det allt af Guds wrede. Men de som winna, hafwa sedan ingen ro i samwetet; ty der Guds ord icke hafwer sin rätta gång, gör det samwetet all plåga (som här Guds ark de Philisteer) så länge, till dess de på sistone sin skam bekänna måste, att de Guds ord förwändt hafwa; och med ära åter måste bringa det till rätta.” L.

6. Capitel.

Arken återsänd. BethSemes offer och plåga.

Så war HERrans ark i sju månader uti de Philisteers land.

2. Och de Philisteer kallade sina prester och spåmän, och sade: Hwad skola wi göra med HERrans ark? Säger oss före, hwarmed wi skola sända honom till sitt rum.

3. De sade: Wiljen I sända Israels Guds ark, så sänder honom icke alldeles blott, utan betalar Honom ett skuldoffer; så warden I helbregda, och eder skall warda kunnigt, hwarföre Hans hand icke återwänder af eder.

Dessa afgudaprester måste nu till sin förödmjukelse råda sin afguds dyrkare att sända offer till Israels Gud, såsom ett skuld-offer för det de hade försyndat sig på Hans helgedom. Dessa afgudaprester wisa ock, att de hade någon kunskap om Israels Gud och om hans lag. De erkänna Guds makt, i det de förkunna, att Philisteerna skulle genom arkens återwändande och skuldoffer blifwa helbregda och derigenom så