Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 661.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
Ahasia Juda konung. 2 Konunga-Boken. Cap. 8 9. 651

23. Hwad nu mer af Joram sägandes är, och allt det han gjort hafwer, si, det är skrifwet i Juda konungars Chrönika.* *2 Chrön. 21: 1, [et]c.

24. Och Joram afsomnade med sina fäder, och wardt begrafwen med sina fäder uti Davids stad. Och Ahasia, hans son, wardt konung i hans stad.

Ahasia hade äfwen namnet Joahas, 2 Chrön. 21: 17, och kallades äfwen Asaria, 2 Chrön. 22: 6.

25. Uti tolfte året Jorams, Achabs sons, Israels konungs, wardt Ahasia, Jorams son. konung i Juda.* *2 Chrön. 22: 1.

26. Tu och tjugu år gammal war Ahasia, då han konung wardt, och regerade ett år i Jerusalem. Hans moder hette Athalja, Amri dotter,* Israels konungs. *1 Kon. 16: 29. 2 Chrön. 21: 6.

27. Och han wandrade på Achabs hus wäg, och gjorde det ondt war för HERran, såsom Achabs hus: ty han war Achabs hus swåger.

28. Och han drog med Joram, Achabs son, i strid emot Hasael, konungen i Syrien, till Ramoth i Gilead: men de Syrer slogo Joram.

29. Då wände konung Joram tillbaka, att låta läka sig i Jisreel, för de sårs skull, som de Syrer honom slagit hade i Rama, då han stridde med Hasael, konungen i Syrien. Och Ahasia, Jorams son, Juda konung, kom neder till att bese* Joram, Achabs son, i Jisreel; ty han låg krank. *2 Kon. 9: 15, 16. 2 Chrön. 22: 6, 7.

Propheten Elisas besök i Damascus, v. 7, är märkwärdigt och har till ändamål att wisa oss, att icke blott Guds allmakts och wishets styrelse sträcker sig till hedningarne, utan att Han också sänder dem sanningens sändebud, då Han ser, att något godt derigenom kan uträttas.

9. Capitel.

Jehu smord till konung i Israel. Joram. Ahasia, Isebel dräpas.

Elisa kallade en af de propheters söner, och sade till honom: Gjorda dina länder, och tag denna oljokrukan med dig, och gå till Ramoth i Gilead.

2. Och då du kommer dit, får du der se Jehu, Josaphats son, Nimsi sons, och gack in, och bed honom stå upp ibland sina bröder, och haf honom in uti den innersta kammaren;

3. Och tag oljokrukan, och gjut den ut på hans hufwud, och säg: Detta säger HERren: Jag hafwer smort dig till konung öfwer Israel:* och du akall låta upp dörren och fly, och icke förtöfwa. *1 Kon. 19: 16.

Sedan denne prophetson (så kallades de som underwisades i prophetskolorna) smort Jehu till konung, skulle han skynda sig bort för att icke blifwa gripen af Jorams anhängare.

4. Och prophetens tjenare, den unge mannen, gick åstad till Ramoth i Gilead.

5. Och då han inkom, si, då sutto der höfwitsmännerna för hären. Och han sade: Höfwitsman, jag hafwer något säga dig. Jehu sade: Hwilken af oss alla? Han sade: Dig höfwitsman.

6. Då stod han upp, och gick in; men han göt oljan på hans hufwud, och sade till honom: Detta säger HERren Israels Gud: Jag hafwer smort dig till konung öfwer HERrans folk Israel.* *2 Chrön. 22: 7.

7. Och du skall slå din herres Achabs hus,* att jag skall hämnas mina tjenares, propheternas blod, och alla HERrans tjenares blod utur Isebels hand: *1 Kon. 21: 22, 23.

8. Så att hela Achabs hus skall förgås; och jag skall af Achab utrota den, som wäggen orenar, och den innelyckte, och den igenlefda i Israel; * *1 Kon. 14: 10.

9. Och skall göra Achabs hus såsom Jerobeams hus, Nebats sons,* och såsom Baesa hus, Ahia sons.† *1 Kon. 15: 29. †cap. 16: 311.

10. Och hundar skola uppäta Isebel på åkern i Jisreel; och ingen skall begrafwa henne. Och han lät upp dörren och flydde.

Under Jorams sjukdom, cap. 8: 29, regerade Isebel förskräckligt, och menniskor mördades och offrades åt Baal, v. 7, Jer. 19: 5, och nu war detta ogudaktiga konungahusets syndamått fullt, straffdomen war för dörren. Krigshären war nu församlad, och det war lätt för Jehu att utföra den omstörtning, som han nu fick weta war af Herran beslutad. Han war en öfwerste i hären, en rask och eldig man. Han synes aldrig hafwa haft en tanke derpå, att han skulle blifwa konung i Israel, men Elia och Elisa hade wetat det i många år, 1 Kon. 19: 16. Han blef nu af Herran sjelf kallad till regeringen.

11. Och då Jehu gick ut till sin herres tjenare, sade de till honom: Går det allt wäl till? Hwarefter är denne rasaren kommen till dig?* Han sade till dem: I kännen dock mannen wäl, och hwad han säger. *Jer. 29: 26.