| Joas Juda konung. | 2 Konungaboken. | Cap. 12. | 657 |
12. Capitel.
Joas regerar, botar templet, försonar Hasael, dräpes.Uti sjunde året Jehu wardt Joas konung och regerade i fyratio år i Jerusalem. Hans moder hette Zibja, af BeerSeba.* *2 Chrön. 24: 1.
2. Och Joas gjorde det rätt war, och det HERranom wäl behagade, så länge presten Jojada* lärde honom. *2 Chrön. 22: 11; cap. 24: 17, 18.
3. Undantaget att han icke bortlade höjderna:* ty folket offrade och rökte ännu på höjderna. *2 Kon. 14: 3, 4.
4. Och Joas sade till presterna: Alla de penningar, som dertill helgade warda,* att de skola läggas till HERrans hus, nemligen de penningar, som hwar och en gifwer i skatt, och de penningar, som hwar och en löser sin själ med, och de penningar, som hwar och en offrar af fritt hjerta, dertill att det skall läggas till HERrans hus; *2 Mos. 30: 13, 15. 2 Kon. 22: 4.
5. Det låter presterna taga till sig, hwardera sin del; dermed skola de bota hwad som förfaller på (HERrans) hus, ehwar de finna, att det förfallet är.* *2 Chrön. 24: 7.
6. Då nu presterna allt intill tredje och tjugonde året konung Joas icke botade hwad som förfallet war i huset;
7. Kallade konung Joas presten Jojada samt med presterna, och sade till dem: Hwi boten I icke, hwad som förfaller i huset? Så skolen I nu icke taga de penningar till eder, hwar och en sin del; utan skolen låta komma det till det, som förfallet är i huset.
8. Och presterna samtyckte inga penningar wilja taga af folket till att bota det förfallet war af huset.
9. Då tog presten Jojada en kista, och gjorde der ett hål ofwan uppå, och satte henne på högra sidan wid altaret, der man ingår i HERrans hus. Och presterna, som wakt höllo för dörren, läto komma alla penningar deruti, som till HERrans hus fördes.
10. När de nu sågo, att många penningar woro i kistan, så kom konungens skrifware upp och öfwerstepresten, och bundo penningarna tillhopa, och räknade, hwad till HERrans hus funnet wardt.
11. Och man gaf penningarna redo i handen dem, som arbetade och skickade woro till HERrans hus; och de gåfwo dem ut åt timmermän, som byggde och arbetade på HERrans hus;
12. Nemligen åt murmästare och stenhuggare, och dem som träd och huggna stenar köpte; på det att det förfallna på HERrans hus måtte botadt warda, och hwad som helst de funno af nöden wara att botas skulle på huset.
13. Dock lät man icke göra silfwerskålar, bägare, bäcken, trumpeter, eller något gyldene eller silfwertyg* i HERrans hus af de penningar, som till HERrans hus förde woro; *1 Kon. 7: 50. 2 Chrön. 24: 14.
Blott öfwerskottet af det, som behöfdes till tempelbyggnadens förbättring, anwändes till anskaffande af de ting, som här nämnas, 2 Chrön. 24: 14.
14. Utan man gaf dem åt arbetarena, att de dermed botade det förfallna på HERrans hus.
15. Och behöfde de män ingen räkenskap göra, som man fick penningarna till att utgifwa dem åt arbetarena; utan de handlade på sin tro.
16. Men de penningar af skuldoffer* och syndoffer wordo icke förde uti HERrans hus: förty de woro presternas. *3 Mos. 5: 15.
17. På den tiden drog Hasael, konungen i Syrien, upp och stridde emot Gath, och wann det. Och då Hasael ställde sitt ansigte till att draga upp till Jerusalem;* *2 Kon. 8: 12.
18. Tog Joas, Juda konung, allt det helgade, som hans fäder Josaphat, Joram, och Ahasia, Juda konungar, helgat hade, och det han helgat hade; dertill allt det guld, som man fann i HERrans hus skatt* och i konungshuset, och sände det till Hasael, konungen i Syrien. Sedan drog han sina färde ifrån Jerusalem. *2 Kon. 18: 15.
19. Hwad nu mer af Joas sägandes är, och allt det han gjort hafwer, si, det är skrifwet i Juda konungars Chrönika.* *2 Kon. 14: 15. 2 Chrön. 24: 1, [et]c.; cap. 25: 17.
20. Och hans tjenare* hofwo sig
upp och gjorde ett förbund† och slogo
_667.jpg&oldid=343805){kind=link}