| 658 | Joahas och Joas Isr. kon:r. | 2 Konunga-Boken. | Cap. 12, 13. |
honom i Millo hus, der man neder går till Silla. *2 Kon. 14: 5. †2 Chrön. 24: 25.
Så fick den olycklige Joas sitt förtjenta straff, för det han mördat sin wälgörares söner. 2 Chr. 24: 21, 22, 25.
21. Ty Josachar, Simeaths son, och Josabad, Somers son, hans tjenare, slogo honom ihjäl; och man begrof honom med hans fäder uti Davids stad; och Amazia, hans son, wardt konung i hans stad.
Huru wigtigt det är för en konung att hafwa fromma och wisa lärare och rådgifware, kunna wi se af Joas, som war from och god och regerade wäl, så länge den fromme öfwerstepresten Jojada lefde, som war hans lifs räddare och hans trogna uppfostrare och ledare; men efter hans död förföll Joas i högmod, dårskap och ogudaktighet och tog en ända med förskräckelse.
13. Capitel.
Joahas, Joas, Israels konungar. Elisa wälsignande, död, ben. Hasael slagen.Uti tredje och tjugonde året Joas, Ahasia sons, Juda konungs, wardt Joahas, Jehu son, konung öfwer Israel i Samarien, sjutton år.
2. Och han gjorde det ondt war för HERran, och wandrade efter Jerobeams synder, Nebats sons, hwilken Israel kom till att synda,* och öfwergaf det icke. *1 Kon. 12: 28, 30.
3. Och HERrans wrede förgrymmade sig öfwer Israel, och gaf dem under Hasaels hand,* konungens i Syrien, och i Benhadads, Hasaels sons hand, i deras lifsdagar. *1 Kon. 19: 15. 2 Kon. 8: 12.
4. Men Joahas bad HERrans ansigte, och HERren hörde honom; ty han såg på Israels jemmer, som konungen i Syrien dem gjorde.
Joahas kom och tillbad för Herrans ansigte, men det war icke med uppriktigt hjerta. Likwäl såg Herren i nåd till denna yttre förödmjukelse, ty Han wille förbarma sig öfwer det nödställda folket. I lekamlig nöd hörer den barmhertige Guden ofta de oomwända menniskornas bönerop, fastän de icke ens hafwa något upprigtigt uppsåt att wända hjertat till Honom.
5. Och HERren gaf Israel en frälsare, som dem förde utur de Syrers wåld; så att Israels barn bodde uti sina hyddor, såsom tillförene.
Frälsare, d. ä.: Räddare utur nöden, nemligen Joas v. 25.
6. Dock öfwergåfwo de icke Jerobeams hus synder, hwilken Israel kom till att synda, utan wandrade derutinnan; och den lunden* i Samarien blef ståndande. *1 Kon. 16: 33.
7. Förty af Joahas folk war icke mer qwar blifwet än femtio resenärer, tio wagnar och tiotusen fotfolk; ty konungen i Syrien hade slagit dem ihjäl, och gjort dem såsom tröstestoft.
Gjort dem såsom tröstestoft, d. ä.: Han hade låtit utbreda dem på marken och drifwa tröskwagnar, beslagna med jerntaggar öfwer dem, så att de blifwit sönderslitna såsom tröskad halm. I grymhet och obarmhertighet är menniskors uppfinningsförmåga outtömlig.
8. Hwad nu mer af Joahas sägandes är, och allt det hon gjort hafwer, och hans makt, si, det är skrifwet i Israels konungars Chrönika.
9. Och Joahas afsomnade med sina fäder, och man begrof honom i Samarien;
Och hans son Joas wardt konung i hans stad.
10. Uti sjunde och trettionde året Joas, Juda konungs, wardt Joas Joahas son, konung öfwer Israel i Samarien, i sexton år;
11. Och gjorde det ondt war för HERran, och öfwergaf icke alla Jerobeams, Nebats sons, synder, den Israel kom till att synda; utan wandrade derutinnan.
12. Hwad nu mer af Joas sägandes är, och hwad han gjort hafwer, och hans makt, huru han med Amazia, Juda konung, stridt hafwer, si, det är skrifwet uti Israels konungars Chrönika.* *2 Chrön. 25: 17.
13. Och Joas afsomnade med sina fäder; och Jerobeam satt på hans stol. Men Joas wardt begrafwen i Samarien när de Israels konungar.
14. Då wardt Elisa krank, der han ock af död blef; och Joas, Israels konung, kom ned till honom, och gret för honom, och sade: Min fader, min fader, Israels wagn, och hans resenärer.* *2 Kon. 2: 12.
15. Elisa sade till honom: Tag bågen och pilarna. Och då han tog bågen och pilarna,
16. Sade han til Israels konung: Bänd bågen med din hand. Och han
_668.jpg&oldid=343807){kind=link}