Sida:Biblia Fjellstedt I (1890) 792.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
782 Saneballats begabberi. 2 Esra Bok Cap. 3, 4.

den sjette, ett annat stycke; efter honom byggde Mesullam, Berechia son, emot sin fatabur.

31. Efter honom byggde Malchija, guldsmedssonen, allt intill de Nethinims och krämares hus, emot rådsporten, och intill hörsalen.

32. Och emellan hörsalen allt intill fåraporten byggde guldsmederna och krämarena.

Den noggranna förteckningen, huru staden byggdes, war icke blott en ärofull åminnelse för slägterna framdeles af deras fäders arbeten, utan gaf dem en wiss rätt till herberge wid de stora högtiderna i de delar af staden, som deras fäder hade uppbyggt.

4. Capitel.

Saneballats begabberi, Juda bön, wakt, arbete.

Då nu Saneballat hörde, att wi byggde murarna, wardt han wred, och förgrymmade sig swårligen; och han bespottade Judarna,

2. Och sade för sina bröder och för de wäldige i Samarien: Hwad göra de wanmäktige Judar? Månn man så skall låta betämma dem? Månn de skola offra? Månn de skola en dag fullkomna det? Månn de göra stenarne lefwande af stofthopar, som förbrände äro?

Låta betämma dem, d. ä. låta dem wara. Lefwande, d. ä. hela och brukbara.

3. Men Tobia, den Ammoniten, som när honom war, sade: Låt bygga dem; när räfwarna löpa dit upp, skola de wäl sönderrifwa deras stenmurar.

4. Hör, wår Gud, huru föraktade äro wi; wänd deras försmädelse in uppå deras hufwud, så att Du gifwer dem uti föraktelse i deras fängelses land;

5. Öfwerskyl icke deras missgerning, och bortskrapa icke deras synd för Dig; förty de hafwa retat byggningsmännerna.

Denna bön emot fienderna synes sträng, men den står i noggrann öfwerensstämmelse med många dylika böner i den Heliga Skrift. Först är att märka, att sådana böner emot Guds rikes fiender, då de äro uttalade af män, som woro uppfyllde af den Heliga Anda, äro förutsägelser af de straff, som skola öfwergå de ogudaktiga. För öfrigt ligger just uti sådana böner en uppriktig bön om fiendernas sanna wälfärd, nemligen att de icke måtte tillåtas att fortfara i sina synder till sin ewiga undergång, utan att Herren måtte hemsöka dem här i tiden med straff och drifwa dem till att göra bättring, på det de må salige warda. Se 1 Cor. 5: 5.

6. Men wi byggde murarna, och fogade dem alla tillhopa intill halfwa höjden; och folket fick hjerta till att arbeta.

7. Då nu Saneballat och Tobia och de Araber och Ammoniter och Asdoditer hörde, att murarna i Jerusalem woro igenbyggde, och de hade begynt igentäppa det öppet war, wordo de ganska wrede;

8. Och gjorde alla ett förbund tillhopa, att de skulle komma och strida emot Jerusalem, och göra en willa derinne.

9. Men wi bådo wår Gud, och satte wakt uppå dem dag och natt emot dem.

Här war både wakt och bön, och de kunde således wara trygge, ty de hade Israels starke Gud till beskyddare. Wakt utan bön war icke tillräcklig, och icke heller bön utan wakt. Herren will, att menniskan skall anwända sin omtanka och sina krafter och bedja Honom om nåd och bistånd, och då har Han lofwat, att allt skall wäl gå. Men om Herren icke förwarar staden, så waka wäktarena fåfängt. Ps. 127: 1.

10. Och Juda sade: Dragarenas makt är allt för swag, och gruset är förmycket; wi kunna icke bygga uppå muren.

Dragarenas, d. ä. bärarenas.

11. Men wåra fiender tänkte: de skola icke få weta det, eller se det, förr än wi komma midt i hopen uppå dem, och slå dem ihjäl, och förhindra arbetet.

12. Då nu Judarna, som när dem bodde, kommo, och sade oss det wäl tio gånger af alla rum, der de omkring oss bodde;

13. Då satte jag nere utmed muren i grafwen folket efter deras slägter med deras swärd, spetsar och bågar;

14. Och besåg det, och stod upp, och sade till rådsherrarna och öfwerstarna, och till det andra folket: Frukter eder icke för dem;* tänker uppå den stora, förskräckliga HERran, och strider för edra bröder, söner, döttrar, hustrur och hus. *4 Mos. 14: 9. 5 Mos. 1: 21; cap. 20: 3.