5 Mos. 1: 5; cap. 5: 1, [et]c.; cap. 31: 9—14. Jos. 8: 32–35. 2 Kon. 23: 2. Neh. 8: 8; cap. 9: 3. Mosaiska lagen är af treggehanda slag: Ceremonial-lagen, som med offren och annat mera Christus förebildade, blef wid Christi ankomst alldeles afskaffad, Ebr. 10: 1, 4, 5, 14; cap. 9: 7—15. Col. 2: 16, 17. Ap.G. 13: 38; cap. 15: 10, 28, 29. Matth. 11: 13. Rom. 6: 14; cap. 7: 4. Eph. 2: 14, [et]c. Ebr. 8: 6, 13. Jemwäl omskärelsen afskaffad, Gal. 5: 2, 6.
Den Judiska brottmåls- och domare-lagen till en stor del afskaffad: Exempel, 4 Mos. 36: 6, [et]c. 5 Mos. 25: 5, 6; cap. 24: 1, [et]c. Matth. 19: 8, 9. Men icke alldeles; utan wid domstolarna ännu till någon del bibehållen. Exempel, 4 Mos. 35: 16, [et]c. 5 Mos. 1: 16, 17; cap. 5: 7, [et]c.; cap. 19: 15, [et]c. Den moraliska eller 10 budords lagen, warande en regel hwad wi göra och låta skole, kan så wida ingalunda afskaffad warda; utan förbinder alla menniskor till en uti högsta grad fullkomlig både inre och yttre lydnad, 5 Mos. 6: 5. Matth. 22: 37. Luc. 10: 27. 5 Mos. 27: 26. Gal. 3: 10. Matth. 5: 19. Jac. 2: 9, 10. Hes. 18: 24, 26; cap. 33: 12. Under löfte af timlig, 5 Mos. 28: 1, [et]c. Och ewig wälsignelse, lif och salighet, 3 Mos. 18: 5. Hes. 20: 11. Rom. 10: 5. Gal. 3: 12. Luc. 18: 18, 20. Rom. 7: 10. 1 Tim. 4: 8. (Dock icke af någon förtjenst, Rom. 11: 35.) Jemwäl under en swår hotelse af timlig och ewig förbannelse, 5 Mos. 27: 26. Gal. 3: 10. Rom. 7: 10, 11. 5 Mos. 28: 15, [et]c. Dan. 9: 11. Men såsom för den förderfwade naturens skull, ingen menniska, icke heller de andeligen pånyttfödde en så fullkomlig lydnad åstadkomma, och lagen fullkomligen uppfylla kunde: ty kan icke heller den saliggörande rättfärdigheten och saligheten af lagen och dess gerningar komma: hwilket bewisas (1) af alla menniskors syndiga natur, 1 Mos. 6: 5; cap. 8: 21. 1 Kon. 8: 46. Ps. 14: 2, 3. Pred. 7: 21. Rom. 3: 12, 23. Gal. 3: 22. (2) Af klara Skriftens språk, att ingen menniska kan lagen uppfylla, Ap.G. 7: 53; cap. 13: 39; cap. 15: 10. Rom. 8: 7. Gal. 5: 17. Jac. 2: 10; cap. 3: 2. (3) Af lagens natur och egenskap, Rom. 7: 12–24; cap. 8: 5—8. Gal. 5: 17. (4) Af lagens omöjlighet för den förderfwade naturens skull, Rom. 8: 3. Gal. 3: 21. Rom. 7: 10. Ap.G. 15: 10. (5) Af alla heligas klagan: Moses, 2 Mos. 34: 7. Salomo, 1 Kon. 8: 46. Job, cap. 9: 2, 3, 28; cap. 15: 15—17. David, Ps. 19: 13. Ps. 32: 6. Ps. 130: 3. Ps. 143: 2. Ords. 20: 9. Esaia, cap. 64: 6. Daniel, cap. 9: 5, 7. Paulus, Rom. 7: 14, 18, 23. 1 Cor. 4: 4. Johannes, 1 Joh. 1: 8. (6) Af sjelfwa rättfärdiggörelsen, Rom. 3: 20–24, 28. Gal. 2: 16, 21; cap. 3: 11, 12, 21, 22. Se Rättfärdiggörelse. Alltså derföre, när lagen wåra hjertan förkrossar, Jer. 23: 29. Ps. 51: 19. Es. 57: 15. Genomstinger, Ap.G. 2: 37. Öfwertygar och förskräcker oss i samwetet med synden, Rom. 3: 20; cap. 7: 7. Kommer wrede åstad, Rom. 4: 15. Hotar med förbannelse och fördömelse, 5 Mos. 27: 26. Gal. 3: 10. Så att wi nödgas klaga med David, Ps. 6: 1–9. Ps. 38: 2–10. Då skola wi, såsom ock lagen är wår tuktomästare till Christum, Gal. 3: 24, genom tron taga wår tillflykt till Christum Jesum, som är lagens ända till rättfärdigheten, Rom. 10: 4. Som lagen oss till godo fullkomligen uppfyllt, Rom. 8: 3. Matth. 5: 17, 18, [et]c. Gal. 4: 4, 5. Rom. 5: 19. Gal. 3: 13. Med sin hörsamhet och lydnad, blod, och blodiga död, Guds stränga rättfärdighet fullkomligen tillfyllest gjort; för wåra synder fullkomligen betalt, en nådig syndernas förlåtelse, deruti den saliggörande rättfärdigheten består, åstadkommit, och oss med Gud fullkomligen försonat hafwer, Matth. 20: 28. 1 Tim. 2: 6. Es. 53: 4, 5. Ps. 69: 5. 2 Cor. 5: 18–21. 1 Joh. 1: 7. Ebr. 9: 14. Uppb. 1: 5. Tit. 2: 14. Ebr. 1: 3. Rom. 3: 5. Ebr. 2: 14, 15, 17. 1 Joh. 2: 2. Col. 2: 14. Rom. 5: 8–10. Eph. 2: 16. Rom. 3: 24. Eph. 1: 7. Ebr. 9: 12. Lagen rätteligen brukad är god, 1 Tim. 1: 8. Bör wara för alla menniskor, äfwen för de trogna en deras lefwernes regel och rättesnöre hwarefter de Gudi rätteligen tjena skola, 5 Mos. 5: 32, 33; cap. 8: 6; cap. 10: 12; cap. 11: 22; cap. 12: 32. Jos. 1: 7; cap. 23: 6. Hes. 20: 19. Ps. 1: 1, [et]c.
Eljest är tio budordslagen, för wår förderfwade naturs skull, afskaffad, hwad rättfärdiggörelsen för Gud angår, Rom. 8: 3. Gal. 3: 11, 21, 22. Jemwäl hwad förbannelsen angår, Gal. 3: 13. Ty de trogna som regeras af Guds Anda, äro icke under lagen, Gal. 5: 18. Så wida lagen förbannar och fördömer, Rom. 5: 1; cap. 8: 1.
Lefwerne: De Christtrognas bör wara heligt, 1 Mos. 17: 1. 3 Mos. 19: 2; cap. 20: 7, 26. 1 Pet. 1: 14–16. Inrättadt efter Guds och Christi exempel, Matth. 5: 48; cap. 11: 29. Joh. 12: 26; cap. 13: 13—15. Rom. 6: 4; cap. 15: 1—3. Col. 3: 9, 10, 12—14. Eph. 4: 22–24; cap. 5: 1—3. 1 Pet. 2: 21; cap. 3: 15, 17, 18. 1 Joh. 1: 7; cap. 2: 6. Ebr. 12: 1, 2. Efter Christi anda, Rom. 8: 9, 12—14, 29. Gal. 2: 20. Efter Christi sinne, Rom. 13: 13, 14. Eph. 4: 20, 21. Phil. 2: 5, 15. Col. 2: 6, 7. Efter Christi lärdom, 1 Thess. 4: 1–8. Tit. 2: 12; cap. 3: 8. 1 Pet. 2: 1–3, 9, [et]c. Wandra wärdeligen i den andeliga kallelsen, Eph. 4: 1–4. Phil. 1: 27. Såsom ljusens barn, Eph. 5: 8, 9. Beflita sig om goda gerningar, Eph. 2: 10. Tit. 3: 8, 14. Lefwa och dö Gudi, Rom. 14: 7–9. 2 Cor. 5: 15. 1 Thess. 5: 9, 10. Exempel på gudeligt och christeligt lefwerne: Henoch, 1 Mos. 5: 22, 24. Ebr. 11: 5. Elias, 2 Kon. 2: 11.
Lif: Det lekamliga är mödosamt och fåfängligt, 1 Mos. 3: 19. Ps. 90: 10. Pred. 2: 22, 23; cap. 4: 4; cap. 3: 10; cap. 6: 4—8. Job 7: 1; cap. 14: 1, 22. 1 Pet. 1: 17. 1 Mos. 47: 9. Af kort waraktighet och förlöper snarligen, 2 Sam. 14: 44. Job 7: 6. Ps. 89: 48. Ps. 90: 10–12. 1 Cor. 7: 29. Ty liknas det wid ett löpare, och en flygande örn, Job 9: 25, 26. Wid ruttet as och kläder, Job 13: 28. Wid en skugga, Job 8: 9; cap. 14: 2. Ps. 102: 12. Ps. 109: 23. Ps. 144: 4. Pred. 7: 1. Wid en twärhand och intet, Ps. 39: 6. Wid en sömn och ström, Ps. 90: 5. Wid ett tal. v. 9. Wid ett flygande, Ps. 90: 10. Wid rök, Ps. 102: 4. Wid gräs, blomster och hö. Ps. 103: 15. Es. 40: 6, 7. 1 Pet. 1: 24. Wid ett skepp,
_855.jpg&oldid=344262){kind=link}