Sida:Biblia GA (1655) 0007.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Then Stormechtigste/ Högborne

Furste och Herre/

Herr Carl Gustaff/

Sweriges/ Göthes och Wendes Konung/ Storfurste til Finland/ Hertigh vthi Estland/ Carelen/ Brehmen/ Verden/ Stettin-Pommern/ Cassuben och Wenden/ Furste til Rügen/ Herre öfwer Ingermanneland och Wissmar: Så ock Pfalzgrefwe widh Rhein i Beyern/ til Gülich/ Clewe och Bergen Hertigh/ [et]c.

Thesslijkes
Then Stormechtigste/ Högborne Furstinna och Frw/

Frw Hedwig Eleonora/

Sweriges/ Göthes och Wändes Drottning/ Storfurstinna til Finland/ Hertiginna vthi Estland/ Carelen/ Brehmen/ Verden/ Stettin-Pommern/ Cassuben och Wenden/ Furstinna til Rügen/ Frw öfwer Ingermanneland och Wissmar/ Pfalzgrefwinna widh Rhein i Beyern/ til Gülich/ Clewe och Bergen Hertiginna/ Boren furstinna till Slesswijk/ Holstein/ Stormarn/ Ditmarschen/ Grefwinna til Oldenburg och Delmenhorst/ [et]c.

Stormechtigste Konung/ Aldranådigste furste och Herre/ [et]c. Så ock Stormechtigste Drottning/ Aldranådigste Furstinna och Frw/ [et]c.

Jagh hafwer altijd gerna låtit migh för minnet komma the tänckwerdige och högt innebärande Apostelens Ord/ som så lyda: Hafwer någon ett Embete/ så achte han ther vppå/ Rom. 12, 7. Så är migh ey heller mörckt och förborgat/ at thetta Embetetz påachtande icke läter sigh nöija medh thes och thy widhängde skyldighetz blåtta betrachtande/ Men kräfwer en wakande Sorgfäldigheet/ åhoga/ ijfwer och oförtrutet wärkeligit vthförande. Icke är migh heller okunnigt/ hwad äfwentyre och förderff/ ens laghlige Embetetz otijdige vnderlåtande med sigh förer. Man inlöper tå (såsom vthi en Summa til talandes) vthi thens högste HErrens ogunst/ som sagt hafwer genom sin Prophete: Förbannat ware then som HErrans wärck gör försumeliga/ Ier. 48,10. Medan tå then aldrahögste Gudh/ genom sin Gudomelige försyn/ i krafft aff min vptuchtelse/ hafwer mig kallat til then loflige Booktryckiare konsten och embete: Ty hafwer iagh det effter skyldighet gerna welat idkat och icke sofwa låtit. Mäst hafwer min lust warit at kosta tijdh och arbete vppå the Böker/ som angå wår Christendom/ troo och sanskyldige religion, hållandes at thet the infatta/ som thet ock i sanning är/ för then bästa deelen/ som oss icke

kan
):( iii