Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/108

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
677.


Min Kiäreste Broder.

jag fick här om dagen se Kleins Missus V,[1] hos Dr Wallerius Boken är wacker till figurer och tryck. Men auctor är ganska slät. Min Herre Gud, huru M. Bror kunne gifwa honom risbadstuga, om min Bror wille. Han som sätter sig före att raffinera hela ichtyologien, kiänner intet wår Nors; han ritar af en Siklöja och en Nors, menandes at de äro et; undrar at ingen kient Norsen sedan Gesnerus.

Han upritar wår siärknif,[2] som är en Hwitfisk och ett species af Cyprino; han kallar honom giedda, ty han håller membrana branchiostega för giähl, och tänder bry honom icke; i watnet äro giedderne wargar, och cyprini Lamb, utan tänder. om jag förkastar tänderne och hornen, hwarföre skulle jag ej få kalla et Lamb en warg. så giör min auctor. Han tager den lilla gulfisken, som jag beskrifwit in actis, ifrån China;[3] håller honom före att wara ett misfoster af Braxen. uttyder Gesneri ord på honom, at Braxen då de blifwa gamble, blifwa krokuge i stierten; där aldrig Gesnerus drömde om denna fisk. så blandar han hela wärden tillsamans, rörer himmel och jord tillhopas, och begrinar Artedius, mig och wår hederswärda Bäck, wänder upp och neder på alla stolarne i huset, och säger sedan at så bör se uht. alla andra se där på, gapa och grina, tala där om; och wij stå förwånade för mannen.

Om Min Bror som har eld, och icke är alt för mycket dämpad af en sur werld, har lust at skrifwa, är här intet swårt at få argumenter; jag will på en dag tro mig till framdraga flere än Min Bror kan skrifwa på ett åhr, ty auctor är en stor narr, och duger intet hos honom annat än det, som fattas hos oss, näml. figurerne. jag förtryter at han på så gammalt sätt will mästra min Broder, som är en gammal poik mot en ung karl.

Lef säll. jag är

Upsala 1749
d. 3 Nov.
Min Broders
hörsamste tienare
Carl Linnæus.

Utanskrift som på brefvet 673; sigillet bortklippt.