Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/364

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
352

352 video ego futura tempora, et mutationes quibus subjecti sumus mortales. venient forte secula, quo Tu non amplius aptus judicaris; cum alius magis placeat et in tuum locum surrogetur cum sostro a Te hodie summo jure obtento. Tum habebis asylum in aurea praxi. Tum feras iniquam sortem fortiori animo, et laetaberis de illata injuria. odontalgia qua laborat uxor forte a statu gravido derivanda; forte sola china in electuario cum Robe sambuci succurrat. Cum Legatus D. Panin l ultimo aderat, dedit mihi diploma Societatis s. Acad. Petropolitanae, ut essem Acadeinise socius, de qua re Tu olim mihi scripsisti, quemque honorem, nisi me oinnia fallant, et Tibi uti omnia alia debeo et gratus agnosco. utraque Musa in horto spadicem produxit et spatham, inträ triduum florebit, spectaculo numquam in suecia viso. 2 Cras exspectamus senatorem Bonde 3 et Dominam Marteville.* depingimus omni vespera plantas dormientes et delineamus easdem ea methodo, qua numquam antea fuere observatse ad lucem candelte. Ter vale et perfel' fortunam Tuam, quam si non ipse observas nulla erit. dabam Upsaliae d. 9 septembr. 1755. Utanskrift och sigill saknas.

Nikita Ivanovitz Panin. född 1718, ryskt sändebud i Sverige 1748 — 59. 

framstående statsman, död 1783.

Musa paradisiaca (Cliffortiana) och Bihai L. — »Ibland alla bekanta 

wäxter anses Musa eller Arabernas Mauz för den förnämsta och präktigaste — Här i wårt K. Fädernesland wet jag icke. att detta Trä någonsin warit sett, förråa twänne plantor deraf inkommit till Upsala Academie- Trägärd, år 1752, derest det wuxit. och blifwit drifwit af samma Trägårdsmästare, som upbragte Musam Cliffortianam. til den högd, som någonsin warit sedd i utländska Trägårdar. Bägge dessa Muser hafwa i Upsala Trägård nyss begynt blomstra, och komma nu först dageligen med nya Hon-blomster, och lära med Hanblomstren efter wanligheten fortfara hela månaden, eller längre, at åskådas at dem, som finna lust i Skaparens werk» {Lärda tian. d. 11 Sept. 1755 s. 284).

Gustaf Bonde, se bref. 603. 
  • Holländska ministerns i Stockholm Lodewijk van Marteville's fru, Louise

d'Ammon, som vid denna tid, »ehuru redan kommen till åren, war täck och af mycken talegäfwa». Hon hade blott en son, då en gosse, hvilket var henne följaktig under Upsala-besöket (C. Trolle-Bonde, Anteckningar om BöNDEslägten 1 s. 37).