Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/49

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
37

wänskap för Hr Professorn. Han räknar det et nöije och ära, at wara til tjenst wid sådana tillfällen.

Bokföraren säljer systema naturæ Exemplaret till 40 sols, är åtminstone 3 dl. 24 s. Swenska. Thet är af alla applauderat. Jag lemnade wid min afresa de omnämnda Exemplaren til Secreter Bærk, som lofwade mig wid första tilfälle sända dem til Swerrige. Hwad Editionen beträffar, så har jag

l:o intet kunnat numerera regnum vegetabile efter sista Editionen af Genera plantarum, som Hr Professorn hade gierna sedt, efter genom de 7 nova genera, som influto denna gången, ordningen och antalet i Genera Plantarum blef rubbad. Heller man skulle eij hafwa räknat de nyss influtne, som hade warit orimeligit. Dessutan så lärer Hr Professorn wid en ny Edition af Gen. Plant, ändra ordning och antal förmodeligen.

2:o Så lärer Hr Professorn med nöije se, thet alla Errata Typogr. i förra Editionen blifwit ändrade, och att inga nya insmygit sig. Jag lät bokföraren corrigera med penna i alla Exemplaren, Ferrum .... apyros, och sattes um i stället. Likaledes et annat, som dock i hälften intet kommit, Thaspidium, i stället för Thlaspidium. I de Exemplaren som til Hr Professorn sändas, äro eij dessa felen rättade.

3:o Äro Synonoma tilsatte i myckenhet. Stylen wacker. Papperet hade kunnat tagas bättre, om tryckaren warit honet karl och mindre nisk.

4:o Så är efter Hr Professorns expressa wilja och bref, uti Fundamentis Botanicis intet ord, utom tryckfelen, ändrat. Men Hr Bern. Jussieu är orsaken, thet några ord blifwit ombytte uti System. Naturæ. Han har lofwat taga det på sit answar, efter jag wille aldeles intet samtycka dertill. Jag tror at Hr Professorn finner dem nyttiga. Likwel hade Hr Professorn derom först bordt rådfrågas. Men thet är min skuld, at § i Observ. ad Regnum animale om Listeri, d’Argenvilles & methodotum insufficientia, och B. Jussieus methodi ex animali inhabitante præstantia, blef eij inryckt. Tryckaren hade tappat det interfol. bladet, hwarpå jag hade efter Hr Professorns bref skrifwit denna §. Jag blef eij warse det, förr än jag war rest ifrån Paris.

Jag kom hit i qwällst eller Juldagsafton. I dag har jag redan talt med Prof. Ludwig[1], Hr Professorns genomärliga wänn, som låter mångfaldigt hälsa. Han beklagar sig för jordarter, och jag har swarat honom, thet wi äro fattige i Swerige på den waran. Det tycks wara en man, som är wärd, at man giör sig någon möda före. Han säijer sig