Sida:Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné (1910).djvu/73

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
61

Tänk, nu är Doctor Harmens[1] präst, och säges Pastor wid ett skiönt pastorat; owanliga saker! men hwarföre icke han så wähl som en större idiot?

Det giör mig ont att jag ej så ofta, som jag gierna wille, får tala med Hr Assessoren. jag håller på med species plantarum och arbetar från morgon till affton, att jag nästan där af grånar.

Fortsättningen och slutet af brefvet hafva bortklippts, hvarvid antagligen den på bladets baksida befintliga utanskriften medföljt. — Säkerligen skrifvet i början af September 1746.

Sigill III. rödt lack.


649.
Min gunstige Herr Assessor och Præses.

Hr Alstrin har warit här; aldrig förstår han ett enda ord mehr i Historia naturali än jag Hottentotska.

jag må aldrig tro att han blifwer tagen af en så lärd societet. Gud låte aldrig Hr Assessoren älr mig lefwa den dag wij skulle se detta bortgifwas till odugelige, och som endast hade annor afsicht. Detta är den brillianteste förmon academien fått. nog äro här ämnen, allenast de få wetta det. Tänk huru alla nationer skola undra, huru wår blefwit så unicus, fådt så mycket rart

    Se bref. 638 not. 3. Antagligen hade Bäck sändt Linné såsom gåfva Kleins arbete.

    Någon annan bok med denna titel finnes ej, än de tvänne af Pierre Vallet, »brodeur ordinaire du roi», utgifna Le jardin du Roy tres chrestien Henri IV (Paris 1608) och . . . Louis XIII (Paris 1723).

    Äfven sina under resorna insamlade växter hade Bäck skickat till Linné för att granskas, och dessa blefvo ej blott bestämda, utan ock systematiskt ordnade.

    Se bref. 224 not. 8 och 240 not. 7.

  1. ​ Härmed kan näppeligen afses någon annan än Gustaf Harmens, född 1699, promoverad medicine doktor i Harderwijk 1731, medicinæ et physices professor i Lund 1735, död 1774; någon annan »doctor» ( = läkare) med detta namn fanns nämligen på denna tid ej i Sverige. Men i sådant fall var Linnés uppgift om hans prästvigning oriktig, antagligen stödjande sig på ett vilseledande rykte. Att professorer i andra fakulteter (särskildt den filosofiska) sökte transport till den teologiska och läto prästviga sig, var under den tiden ej ovanligt, då bättre inkomster därigenom erhöllos.