Sida:Cajsa Warg.djvu/201

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
188
) ° (

salta deruti efter smak, och när det är uplagt på fatet, så rifwes muskott öfwer. Uti denna rätt kan ock läggas färska ostron, men då behöfwes ingen afredning med äggen, intet surt och sött, ej heller murklor, riskor eller champignoner, ty ostron giöra det nog smakeligt; men när smöret och miölet då fräses tilsammans, så bör det tagas så mycket miöl, at intet saucen blifwer för tun.

Filets de Gelinottes.

Skiär helt tunna skifwor utaf bröstet så långe som de kunna blifwa på stekta hierpar, lägg dem uti en castrull och slå derpå 2 eller 3 små slefwar kiöttsåppa, litet muskottblomma, salt, smör, litet såcker, rifwit bröd och citron-saft, men ej så mycket at det smakar surt eller sött, utan at det får en fin smak af altsammans: lät det på sackta eld stå at stufwas, men skaka om ibland, och när saucen blifwer samblig, så kan det anrättas.

At conservera Hierpar uti Gelée.

Til tålf hierpar tag twå skålpund hiorthorn, slå derpå tre kannor watten och lät det koka lyckt tre goda timmar och sedan silas genom en hårduk: emedlertid plåckas hierparna och all bloden ränsas wäl utur dem in uti, samt skiöljas och twättas ganska wäl: derefter upsättes de och doppas uti kokande watten, och sedan sättas på elden med så mycket watten, at det står öfwer dem, men skummas wäl wid första upkokningen: sedan lägges dertil litet kryddpeppar, några lagerbärsblad, salt och citron-skifwor, lät dermed koka til des hierparna blifwa

half-