såppan för än hon silas och lägges åter uti, så blifwer intet såppan grynig. Buding kan ock brukas häruti, hwilken giöres på det sättet som om kräft-buding beskrifwes, men dock något mindre.
Hummer-Såppa.
Först kokas en mustig kiött-såppa, som wid början af upkokningen skummas wäl, lägg sedan deruti 2 à 3 små bitar ingefära, och inemot hon är kokad lägges hwettebrödsskifwor dertil, så många man tycker hon kan blifwa samlig utaf; emedlertid brytes alt köttet utur 2 stora eller 3 små humrar och lägges i watten, det stora skalet skäres i lagom stycken at kunna lägga fyllning uti, och til samma bruk skapas det släta skalet på de stora klona, skiägget ränsas ifrån det stycket som de små klona sitta wid, och så stötes skråfwet tillika med alla de öfriga skalen, hwilka skiöljas i watten och giöres röd smör utaf, hwars beskrifning finnes under titul af kräfte-smör. Hummerkiöttet hackas rätt fint med lika mycket njurtalg, hwarifrån äro wäl ränsade alla senor; i fall man intet har talg, tages i stället något mindre smör och blandas sedan up med litet söt miölk, sönderskuren persilja, litet muskottblomma, peppar, salt, ägg och rifwit bröd, at det håller i hop: fyll detta på det förutnämde skalen, stryk öfwer wispad äggehwita med en fiäder, och lägg dem sedan uti kiött-såppan at koka. När de äro kokta tages de up med en hål-slef, då såppan silas och åter sätter på elden med litet ränsadt och i klyftor sönderskurit sillerie samt det röda smöret, litet muskottblomma, peppar och salt, då de fylde skalen läggas
