Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/214

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
202

Å koret har naturligtvis funnits ett gafvelröste åt öster samt ett kroppåstak med vattenfall åt söder och norr. Korets inre bredd utgör 26.0, längd tillika med altarnichen 34.3. Takhvalfvets höjd under slutstenen har varit ungefär 36.0 och omgifningsmurarnes 30.0 till 35.0 höga.

Å södra sidomuren nära venstra ändan finnes en igenmurad ingång. Yttre omfattningen har rundbågig betäckning med vederlagskransar, hvilka profileras med rundstaf och hålkäl. Poster, som äfvenledes prydas med rundstaf och hålkäl, uppbära ett rakt dörrfält med en rundbågig inskärning å midten och likadana profiler. Inre omfattningen är föga snedsmygig och stickbågig. På södra sidomuren märkas spår efter tvenne små rundbågiga fönster jemte hvarandra. Sedan dessa fönster i en aflägsen forntid blifvit igenmurade har ett stort tillkommit å midten. Norra sidomuren framter ett litet rundbågigt fönster. Dessa fönster äro ut- och invändigt snedsmygiga och ha 14.0 höga bröstningar.

Altarnichen, hvilken håller 17.0 i bredd och 9.0 i djup, har å midten ett rundbågigt och snedsmygigt fönster och derunder två rakbetäckta väggskåp. De två nedra rummen vid hvarje sida om altarnichen ha alla fått dager från små rakslutna och ett korsformigt fönster å gafvelmuren. Det öfversta rummet åt söder framter en liten korsformig ljusöppning åt samma håll, det motsvarande åt norr har troligtvis haft en sådan å den nedrifna sidomuren derjemte. Uti en gång mellan de två öfversta rummen ses åt öster spår efter två små aflångfyrkantiga ljusöppningar. I vinklarna, som altarnichen bildar mot gafvelmuren, ha spiraltrappor uppgått från de nedra till de öfra rummen, hvilka