Sida:Carl Georg Brunius, Gotlands konsthistoria (1864-1866).djvu/344

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
332

de inre omfattningarna stå breda poster och derpå hvilar en rak betäckning. På midten af östra sidomuren märkes ett litet fönster. Öfra våningens öfre rum har på midten af vestra sidomuren ett temligen stort fönster, hvilket till det yttre är rätvinkligt och rundbågigt, men hvilket till det inre har lindriga smygar och stickbågig betäckning. Der finnes på midten af södra gafvelmnren ett smalt temligen högt fönster. Yttre omfattningen är rätvinklig och raksluten. Hörnen äro något afkantade och betäckningen prydes med en trebladig bågform. Inre omfattningen är snedsmygig och stickbågig. Liksom i den nedra våningens nordvestra hörn märkas i den öfra midt deröfver lemningar af en spis. I öfra våningens sydöstra hörn finnes en latrin. Hvarje gafvelröste har sju stora något skadade tinnar. Det tyckes, som murarne till det yttre varit fogstrukna, men de ha deremot, såsom lemningar framte, till det inre varit temligen väl afputsade. Vattentaket består enligt gammalt bruk af bräder. Det lider intet tvifvel, att byggnaden, som tyckes minst vara femhundra år gammal, blifvit uppförd till och begagnad såsom boningshus, hvari ett hastigt anfall kunnat enligt forntidens stridssätt afslås. Sådana byggnader som denna kallades enligt vårt förmenande munitiones, fästen eller borgar. Sedan en mängd lika fasta stenhus som detta blifvit nedbrutna på Gotland, är del af synnerligt intresse, att detsamma fått intill våra dagar qvarstå. Enda orsaken härtill är, att någon klokare egare har för ungefär ett sekel tillbaka, då en allmännare förstöring af forntida konstverk var rådande, fallit på den tanken att använda byggnaden till källare och spannmålsmagasin, hvartill densamma ännu begagnas.