och uppfyllt den med fyrfotadjur;
33 han som sänder ljungelden åstad, och den går,
som kallar på den, och den lyder honom med bävan.
34 Och stjärnorna lysa på sina poster och glädja sig;
35 35 han kallar på dem, och de svara: »Här äro vi.»
De lysa med glädje inför honom som har skapat dem.
36 Sådan är vår Gud;
ingen annan gäller något i jämförelse med honom.
37 Han utrönte all vishetens väg
och gav henne åt Jakob, sin tjänare,
och åt Israel, sin älskade.
38 Därefter blev hon skådad på jorden
och hade sin umgängelse bland människorna.
4:1 Hon är boken med Guds stadgar
och lagen som består evinnerligen.
Alla de som hålla fast vid henne, de skola vinna liv,
men de som Övergiva henne skola dö.
2 Vänd om, du Jakob, och sök att vinna henne;
vandra framåt efter hennes sken, i det ljus hon sprider.
3 Giv icke din ära åt en annan
eller dina förmåner åt ett främmande folk.
4 O Israel, saliga äro vi,
ty det som täckes Gud har blivit oss kunnigt.
3.Jes.57:15. Klag.5:19. /5.Tob. 3:3. 7.Jer. 32:40. /8.Bar. 2:4. /9.5Mos. 30:19f. /12.Jer. 2:13. /15.Job 28:12f. 17.Ps. 49:7. Ords. 11:28. /18.Syr. 38:27f. /22.Jer. 49:7. /26.1Mos. 6:4. Vish. 14:6. /27.Syr. 16:7. /29. 5Mos. 30:12. Rom. 10:6. /32. Job 28:23. Syr. 1:9f. /33.Job 37:3. 38:35. Syr. 43:13. /34.Job 38:7. Syr. 43:9. /35. Ps. 19:5f. Jes. 40:26. Judit 9:6. /36. Ps. 48:15. Jes. 46:9. Jer. 10:6f. /37. 5Mos. 4:6. Syr. 24:8f.
4 KAPITLET.
Ytterligare en sång: Jerusalem klagar och tröstas.5 Var vid gott mod, mitt folk,
du som bär namnet Israel.
6 I haven blivit sålda åt hednafolken,
dock icke till undergång;
därför att I haven förtörnat Gud,
haven I blivit givna till pris åt edra motståndare.
7 I haven ju retat honom som har skapat eder,
genom att offra åt onda andar i stället för åt Gud.
8 I haven förgätit honom som har fostrat eder, den evige Guden,
I haven ock bedrövat henne som har uppfött eder, Jerusalem.
9 Ty hon såg den vredesdom som nu har kommit över eder från Gud.
Hon sade:
»Lyssnen härtill, I som bon omkring Sion,
ty Gud har låtit en svår bedrövelse drabba mig.
10 Jag har sett mina söner och döttrar föras bort
i den fångenskap som den Evige har låtit drabba dem.
11 Ty med glädje har jag uppfött dem,
men med gråt och bedrövelse har jag måst släppa dem ifrån mig.
12 Må ingen glädja sig över mig, i en värnlös änka,
