4 KAPITLET.
Jason tillvällar sig översteprästämbetet och inför hedniska seder och bruk. Han undantränges av Menelaus. Denne lyckas få Onias undanröjd, men dock freda sig själv.1 Men den förut omtalade Sisom hade gjort angivelsen om penningarna och förrått sitt fädernesland, utspridde det onda ryktet om Onias, att det var denne själv som hade skrämt Heliodorus och anstiftat hela olyckan. 2 Ja, han fördristade sig att kalla honom som var stadens välgörare och sina landsmäns beskyddare och lagens nitiske vårdare för en ränksmidare mot styrelsen. 3 Men när fiendskapen gick så långt att en av Simons betrodda män till och med gjorde sig skyldig till blodsdåd, 4 och Onias nu insåg huru farlig en sådan tvedräkt kunde bliva, och därtill märkte huru Apollonius, Menesteus' son, ståthållaren i Celesyrien och Fenicien, ytterligare underblåste Simons ondska, 5 då begav han sig åstad till konungen, icke för att uppträda såsom anklagare mot sina landsmän, men i avsikt att främja vad som lände hela folket till gagn, både i det allmänna och i det enskilda. 6 Han förstod nämligen att det skulle vara omöjligt att få frid och ro i de allmänna förhållandena, om icke konungen tog saken i sin hand, och att Simon icke skulle upphöra med sin galenskap.
7 Men när Seleukus hade avlidit och Antiokus, med tillnamnet Epifanes, hade övertagit konungamakten, lyckades Jason, Onias' broder, på bakslugt sätt tillvälla sig översteprästämbetet, 8 i det att han ingav en skrivelse till konungen och lovade honom tre hundra sextio talenter silver, och därtill ur en annan inkomstkälla åttio talenter. 9 Därjämte utfäste han sig att lämna skriftlig förbindelse på ytterligare ett hundra femtio talenter, om det tillstaddes honom att efter eget gottfinnande upprätta en anstalt för kroppsövningar och en övningsskola för ynglingar, och att få upptaga Jerusalems invånare såsom medborgare i Antiokia. 10 Sedan konungen hade givit sitt bifall härtill och Jason så hade fått makten i sina händer, begynte denne genast att omdana sina landsmän efter grekiskt mönster. 11 Han förkastade de förmåner som konungen hade beviljat judarna genom förmedling av Johannes, fader till den Eupolemus som var med bland dem som sändes till romarna, för att ingå vänskap och förbund; han avskaffade ock de lagliga ordningarna och införde nya lagstridiga seder och bruk. 12 Så anlade han med vett och vilja just nedanför själva borgen en anstalt för kroppsövningar, och de förnämaste unga männen förmådde han att i grekisk huvudbonad deltaga i övningarna. 13 Och en sådan blomstring nådde det grekiska väsendet, och en så stor omfattning tog övergången till hedniska skick och bruk, i följd av den ogudaktige och föga översteprästerligt sinnade Jasons övermåttan stora skändlighet, 14 att prästerna icke längre brydde sig om att sköta sin tjänst vid altaret,
