Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
VishetenVish. 15:6.
43

kort förut hade ärat såsom människa. 21 Och detta blev en snara för levernet, ty under olyckans eller härskarviljans tvingande makt kommo människor så att tillägga stock och sten det namn som tillhör en enda och ingen annan.

22 Men det var icke nog med att de foro vilse i fråga om Guds kunskap, utan än mer: fastän okunnigheten gör deras liv till en oavlåtlig strid, säga de mitt under i sitt elände att allt står väl till. 23 Ty under det att de fira offerfester vid vilka de dräpa barn eller utföra hemliga ceremonier, utan vittnen, eller vilda upptåg med sällsamma bruk, 24 akta de icke längre andras liv eller äktenskap heliga, utan den ene undanröjer den andre genom försåt eller tillskyndar honom lidande genom att förföra hans maka. 25 Överallt råder om vartannat blodsutgjutelse och dråp, stöld och svek, sedefördärv, trolöshet, osäkerhet, falsk edgång, förföljelse av rättrådiga människor, 26 glömska av välgärningar, själars besmittelse, onaturligt umgänge, äktenskaplig oordning, otukt och utsvävningar. 27 Ja, dyrkan av dessa avgudabilder, som icke äro värda att nämnas vid namn, är begynnelsen och orsaken till allt ont, så ock fulländningen därav. 28 Ty antingen giva de sig hän åt vilt festrus, eller spå de lögn, eller leva de orättrådigt, eller svärja de lättsinnigt falska eder. 29 Eftersom de förlita sig på livlösa bilder, vänta de sig ju icke att få lida något ont, när de hava svurit falskt. 30 Dock skall rättvisan förfölja dem för bådadera: både för att de hava tänkt vrångt om Gud genom att hålla sig till avgudabilder, och för att de svikligt hava begått mened under förakt för det heliga. 31 Ty det är icke makten hos dem vid vilka man svär, utan det är det rättvisa straffet över dem som synda, som alltid drabbar de orättfärdigas överträdelse.

3.2Mos. 14:21f. Jes. 43:16. /4.Jes. 43:2. /6.1Mos. 6:4f. 7:1f. Bar. 3:26f. 8.5Mos. 27:15. Ps. 115:8. 135:18. 9.Hos. 9:10. /11.Jes. 46:1f. Jer. 10:15. /16.Dan. 3:5. /21. Jes. 42:8. 22.Jer. 6:14. Rom. 1:28f. /23.Vish. 12:5f. /24.Hos. 4:2. /25. Jer. 7:8f. Gal. 5:19f. /27.2Mos. 23:13. 5Mos. 12:3. Ps. 16:4. Hos. 2:17.

15 KAPITLET.

Ytterligare om avgudadyrkares och avgudamakares dårskap och straff.

1 Men du, vår Gud, är god och sannfärdig; du är långmodig och styr allt med barmhärtighet. 2 Ja, om vi än synda, tillhöra vi likväl dig, eftersom vi känna din makt. Dock, vi vilja icke synda, eftersom vi veta att vi äro räknade såsom dina. 3 Att äga kunskap om dig är ju full och hel rättfärdighet, och att känna din makt är roten till odödlighet. 4 Ty vi hava icke låtit oss föras vilse genom det som människor illfundigt hava tänkt ut, ej heller genom den onyttiga frukten av målares möda: en gestalt bestruken med olika färger, 5 vilkas anblick väcker åtrå hos den dåraktige, så att han får lust till den livlösa gestalten av en död bild. 6 De älska vad ont är och äro värda att hava sådana föremål för sitt hopp, både de som förfärdiga dem och de som hava sin lust i dem och de som dyrka dem.