Sida:Drottning Kristina 1.djvu/25

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
21

skalder frambringat, kunde hon utantill. Detta var i synnerhet händelsen med Martialis, Seneca, Catullus, och aldramest med Lucanus. Men Kristina stannade ej heller vid dessa lättare ämnen. Den djuptänkte Tacitus var en bland de älsklingsförfattare, i hvilka hon ofta bläddrade. Hon kallade hans skrifter ett eftertankens schachspel. I allmänhet läste hon gerna historiska arbeten, äfven filosofiska, i synnerhet Plato och Plotinus. Till och med de flesta kyrkofädernas skrifter gick hon igenom och fattade i synnerhet tycke för Lactantius, Hieronymus och aldramest för Gregorius Nazianzenus. Äfven kemi, stjern- och myntkunskap roade henne mycket, och icke sällan reste hon till Uppsala för att öfvervara der anställda öfningar i hvarjehanda vetenskapliga ämnen. Men snart kunde icke Sverges lärde tillfredsställa en så ovanlig vetgirighet, och hon började från främmande länder inkalla de förnämsta vetenskapsmän, som funnos, och mottog dem med utomordentlig frikostighet. Hvad som lika om ej mer hänryckte dessa herrar, var det nedlåtande, det smickrande sätt, hvarpå de af drottningen behandlades. Hvarje torsdags-afton voro stadens förnämsta snillen och lärde samlade på hofvet och tillbragte qvällen under innehållsrika samtal, öfver än det ena, än det andra ämnet. Drottningen deltog deri lifligt, men utan öfvermod, och ofta var hennes omdöme det sundaste.

Utländningarna betraktade Sverge med förvåning, afund eller beundran. Detta i det aflägsna norden undangömda, i sig sjelft fattiga land hade genom stora statsmän och fältherrar tillkämpat sig nära nog högsta och afgörande inflytandet bland alla europeiska staterna och med segrar och eröfringar utmärkt hvarje steg på sin bana. Jemnförelsevis mot andra riken herrskade också inom dess gränsor lugn och förtroende. Der hade ock handel och näringar på ett förvånande sätt tillväxt, och i sjelfva förvaltningen en mängd förbättringar blifvit införda. Nu slutligen, dels genom de förut stiftade undervisningsverken, dels genom den unga drottningen sjelf, spridde äfven bildning och vetenskaper sina lifvande