Sida:Efterlemnade dikter.djvu/26

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
17

och han trädde fram ur dunklet, advokaten från i går,
höjande till samlingsmärke republikens trikolor.

Lyste hon ej på ballongen, då han höjde sig till färd,
att med Moltkes värja korsa Frankrikes kommandosvärd?
Såg hon honom icke mönstra sina skaror, flock vid flock,
trettioårige diktatorn utan galonerad rock?

Såg hon ej hans bittra smärta, då hans tillit kom på skam
och de gröna grenar sletos ifrån fosterlandets stam?
Lyste hon ej fram ur mörka skyar efter ändad strid,
då han gick att lägga grunden till en ny, en bättre tid?

Hörde icke hon hans stämma, då han drog från nejd till nejd
för att ropa folkets styrka mot tonsurerna till fejd?