Sida:En svensk ordeskötsel.djvu/49

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
21
inhemska svenska ord i talspråket.

skämma bort, corrumpere, »ätikian är bortskämd», »skämma ut en», »knijfwen är skämd», hebes, obtusus, sliö. I min Lustwin:

— — — — — — Gud äwigt skänne däg,
Som mäd din smicker-list alförst förförde mäg.

Förwåna, »han stoog heel förwåna», är handfallen, undrom; wån är hopp, »däd är ingen wån meer». I en min skrift om köpmänn:

Som sväfwar på en Furuspån,
imillan Lifs ok dödsens wån.

Hålla på, »han weet int hvad man håller på». Däd wärsta är i twedräckt, confusion ok oreda, at man inte weet, hvad man håller på.

And-fådd captus respiratione, andtäppt hors de haleine efter häftig ok hastig rörelse.

Tyckemycken, den som snart låter gå sig til hierta, sensibel, empfindlich; man kunde ok kalla en sådan snar-råkad, hiert-grann, snar-rörd.

Kännspaak, den som känner igen en efter lång frånwaro.

I den wefwan är mä dä samma. Uplands Boon om mässan: »I samma wefwona grabbade han i kalken», wille säija: »sammal. tog han ok kalken».

Månliust.

Kull, kulle Toppen, spessen på ett bärg. I min skrift til Momus:

På Kinnekull ok Bispergs-klack
där får du maat för pick ok hack;
där targa, sarga, gnaaf ok skaaf;
    om Tanden din
    eij wil gå in,
Så önskar jag, hon mått gå af.

Brink klint, backa, collis.

Lijd.

Willman En satyr; Skogsrå, Faunus, Fahn; Forsgubben, Strömkarn, Ström-Gubben, Näcken, Neptunus; Thore Jupiter; Oden Mars Frigga Fröja; Venus Göija; Ceres Aprila.

Idisla ruminare. »Moronstunden god til idisla på sängen».

Kinkot, Krusig i hufvudet, ond te gör i lag, granlaga.

»Eij under dä Landet är hagert ok spinkot,
emädan däd alti’ har warit så kinkot.»