tillhåll i de större städerne, men äfven folket är deladt i partier, och grunden till en sådan söndring i tänkesättet kan visserligen närmast härledas ifrån det med så mycken ära och framgång emot Fransmännen utförda befrielse-kriget; men den är dock af långt äldre ursprung, ty Castilianer, Arragonier, Catalonier, Andalusier, Galicier och de Baskiska provincernes invånare hafva ända ifrån äldsta tider haft olika och ofta stridiga intressen, och emot hvarandra hyst, om icke hat, så åtminstone afund. Det Europeiska Spanien befinner sig sålunda uti ett fullkomligt revolutions-tillstånd, och endast i de få återstående colonierne råder ännu någon slags ordning; men det är nog sannolikt, att de icke så länge skola kunna bibehållas, om man också ej skulle finna sin räkning vid att sälja dem åt England eller någon annan makt, såsom det redan varit fråga om de Philippinska öarne, af hvilka Spanien numera icke har ringaste nytta. — De södra provincerne, Galicien och Barcelona hafva fortfarande drifvit någon handel,men den är till största delen i utländningars händer, Framförallt drager England och dess manufacturer fördel af Spaniens olyckliga läge, och deri torde väl orsaken få sökas till det verksammare understöd, som England lemnat Spanska regeringen. Förhållandet till Frankrike är mera osäkert, och man tvistar ännu om Kon. Philip Ludvig mera gynnar Drottningens eller Don Carlos' planer. Vid gränsen är väl en Fransysk observations-armée uppställd, men den synes förhålla sig temligen neutralt, ty Carlisterne underhålla en oafbruten communication öfver Frankrike med sina vänner och agenter i det öfriga Europa. Denna communication har blifvit ännu lättare sedan det lyckats dem att bemäktiga sig nästan hela Cantabriska kusten, och Engelsmännen äro likaledes opartiska nog att förse Carlisterne med hvad de behöfva, men naturligtvis endast för contant betalning. Sålunda försäkras det, att Don Carlos skall hafva fått sitt mästa artillerie genom Engelska handlandes biträde, hvilka af de SydAmerikanska republikerne, särdeles från Peru och Bolivia, köpt de kanoner, hvarmed fästningarne derstädes varit bestyckade, och sedan försålt dem åt Don Carlos, hvilken sålunda för reda penningar kommit i besittning af sina förfäders vapen. Med alla öfriga makter står regeringen i Madrid endast i obetydlig, eller ingen, eller ock i fiendtlig relation, och den sednast med den höga Porten afslulade och så mycket utbasunade tractaten torde icke heller blifva af synnerlig inflytelse. (Forts.)
Helsingfors den 2 Januarii. De med sednaste post ankomna tidningarne ifrån utrikes orter äro dat. London den 14 och Paris den 15 Dec. Från Madrid berättas, att af den tillämnade ministèren under Hertigens af Gor presidentskap blifvit ingenting, samt att Hert. af Frias allt ännu står i spetsen för ärenderne och sannolikt kommer att efterträdas af Grefve Miraflores. Deremot har den välbekante Hr Pio Pita Pizarro blifvit utnämnd till Finance-minister. En afdelning utaf Esparteros armée skall hafva slagit en mindre Carlistisk corps. Munagorri har inom Spanska området fattat fast fot, och Carlisterne torde svårligen våga angripa honom inom sina förskansningar. — En missionär, som i Rheims häftigt ifrade emot Napoleon och fördömde honom för det han förföljt Påfven Pius VII, har i sjelfva kyrkan blifvit uthvisslad, och derpå följde ett ganska svårt upplopp emot missionärerne och presterskapet. Jesuiternes bekante motståndare Grefve Montlosier har nyligen aflidit, och presterne hafva på sin biskops befallning förvägrat honom absolution och begrafning, emedan han icke ville återkalla allt hvad han skrifvit emot de heliga fäderne. — Brittiska regeringen har utnämnt Sir John Colborne till Lord Durhams efterträdare i Canada. Emedan folkförsamlingarne inom manufactur-districterne under sednaste tiden antagit en alltför våldsam caracter och haft mordbrand och annat ofog till påföljd, har regeringen sett sig nödsakad att på det strängaste förbjuda dem. — Ännu är ingenting i officiell väg kungjordt angående Belgisk-Holländska frågan, men i Belgien börjar man ändtligen bereda sig på det värsta, ehuru man icke synes vara hugad för någon slags eftergifvenhet.
Wigde.
Coopvaerdie Capitainen Gustaf Fredrik Thuring och Demoiselle Adolfina Fredrika Dahlström, dotter till Victalie-Handlanden och Värdshushållaren i Wasa Adolf Jahlström och dess maka Brita Fredrika Barkman; vigde i nämnde stad den 4 November 1838.
Coopvaerdie Capitainen Joh. Petter Wiise och Mademoiselle Carolina Henrika Brunberg, blefvo sammanvigde i Pedersö Moderkyrka den 6 November 1838.
Döde.
Kapellanen vid Lappajärvi Moderkyrka församling Johan Anders Lindfors afsomnade stilla och lugn å Lappajärvi kapellans bohl den 29 November 1838, i en ålder af 36 år 10 månader och 28 dagar.
Expeditions-Befallningsmannen Johan Fredrik Fredriksson, afled på Skutnäa i Pedersö socken, den 14 November 1838, uti dess 54 lefnads år.
Victualie-Handlanden Johan Salin, afled i Jacobstad den 20 October 1838 uti dess 60 lefnads år.
Justutiæ-Rådmannens, Collegii-Assessoren Gabriel Kekonis ömt älskade maka Anna Lovisa Wilhelmina Sohlberg afled stilla den 6 December i dess 31 lefnads år.
