Sida:Folksagor.djvu/207

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
209
RIKE PER KRÄMARE

Ja, Per Krämare ville mer än gärna resa. Och mågen sa honom vägen så bra, att han slapp fråga sig fram. »Men hästarna», sa han, »är det bäst du lämnar kvar på denna sidan älven, den gamle färjkarlen hjälper dig nog över.»

Per gav sig i väg, och stor matsäck tog han med sig och många hästar, men dem lämnade han kvar vid älven, som pojken hade sagt. Så tog färjkarlen honom på ryggen, och då de kommit ett stycke ut kastade han honom mitt ut i älven och sa: »Nu kan du gå här och sätta folk över tills du blir avlöst!» Och har ingen avlöst honom, så går Rike Per Krämare och knogar där än i dag.

14. — Asbjörnsen, Sagor.