Sida:Forn-Swenskan.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Rättelser och Tillägg:

Sid. Rad. Står: Läs:
XV — 12 nfr. — hexgaupa hergaupa
10 — 10 ofr. — ega èga
21 — 2 nfr. — kifn kyn
24 — 1 — — þrját þrjár
26 — 9 — — konunganir konungarnir
27 — 17 ofr. — Arni Arní
— — 13 nfr. — litllar litillar
30 — 7 — — Got. Gen.
31 — 6 — — tillägges: en egenhet för F.-Sw. är, att u sättes i

st. f. i uti ordet griþ i F.Sw. ofta gruþ.

37 — 17 — — folginn, fulginn fólginn, fúlginn
44 — 12 ofr. — VII VI
46 — 9 — — sera, slera, frjosa séra, sléra, frjósa
— — 10 — — freri fréri
47 wid slutet av Anm. 2 tillägges: i F.-Sw. finnes -in, f. -ið.
48 — 6 nfr. — i Conj. eysa, eysir, eysi, eysim, eysið, eysi. ausa, ausir, ausi, ausim, ausið, ausi.
61 — 14 — — ra
63 — 13 — — bárra bárna
64 — 7 — — bindvocal flexionsvocal
75 — 1 — — D. þem D. þem, þøm; och tillägg:

Anm. þem, þøm nyttjas i plur. äfwen som accusativ, i st. f. þá

78 — 18 — — D. neutr.)nëkkvërja nëkkvërju
91 — 13 ofr. — gjaldan sjaldan
— — — — — jafran jafnan
95 — 16 nfr. — varrar várrar
113 — 13 — — 𝄀 𝄀

Genom ett misstag är §. 88 satt twänne gånger, och de följande §§. hafwa derföre fått ett nummer mindre än de egentligen skulle hafwa.

Slutligen måste jag förklara, att jag, efter att redan största delen af Språkläran blifwit tryckt, genom tillräckliga bewis blifwit öfwertygad om, att omljudna brytningsformen werkligen kan emottaga accent och genom denna blifwa jó, t. ex. mjólk i st. f. mjölk, Urspr. milk eller miluk. Derföre skulle formen sjölf. sid. 27, rad. 10 ofr., rättare accentueras sjólf, sjólfum. Äfwen wore det må handa rättare att skrifwa de reduplicerade och sammandragna Swenska præterita, hwilka nämnas sidd. 40 och 41, med accent: fjóll, hjóld, eller bättre hjólt o. s . w., fastän det är swårt att förklara, hwadan omljudet är kommet; imellertid är omljudet och derjemte swårigheten redan tillstädes, om ändock ingen accentuation erkännes.