Den, som sluter sig till upprorsstiftare, blifwer sjelf en
upprorsstiftare. Akta dig dock för sådant!
Kanske skall en eller annan inwända: Ibland frälsningsarméns medlemmar finnas dock sådana, som låta döpa sina barn. Dertill swarar jag: Det är sådana, som icke utträdt ur statskyrkan, utan befinna sig i denna högst osanna och förwirrande ställning, att de stå med ena foten i statskyrkan och med andra i frälsningsarmén. Huru kunna dock redliga menniskor qwarstå i statskyrkan, på samma gång som de sluta sig till ett samfund, hwilket i så wäsendtliga stycken skiljer sig från henne. Denna dubbelställning är ju alldeles oförswarlig och oredlig. Inom sjelfwa frälsningsarmén såsom sådan finnas inga sakrament. Glöm icke general Booths ofwan anförda föraktande ord om dop och nattward. Detta arméns förakt för sakramenterna stämmer wäl öfwerens med hela dess falska ståndpunkt. I sakramenterna är nämligen Guds werk hos menniskorna det wäsendtliga, men det har armén, icke så mycket bruk för, då den, som nyss nämndes, lägger den hufwudsakliga wigten på den menskliga werksamheten.
Frälsningsarméns predikan är i strid med Guds ord.
Men kanske någon säger: Guds ords predikan ha wi dock i frälsningsarmén.
Dertill swarar jag ett bestämdt nej, och jag gör det under det bestämda påståendet: i armén får man i stället för ren, höra en på många sätt förfalskad predikan af Guds ord.
Om någon talar i församlingen, säger Petrus, han tale som Guds ord. Gör man då så i frälsningsarmén? När dess predikanter aldrig tala om sakramenterna, tala de då som Guds ord? När de t. ex. aldrig tala om det dop, som Jesus sjelf predikar om som ett alldeles nödwändigt medel till pånyttfödelse och upptagande i hans kyrka och församling, tala de då som Guds ord? Nej, deras förkunnande af Guds ord blifwer då ett helt annat än Jesu och hans apostlars.
