Sida:Fredmans Epistlar.djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer


32


Bredströms kjäresta prägtig och stor
      Bjud opp min Bror.
    Lustigt i dansen svinga;
    Hurra! Valdthornen klinga
Corno. –  –  – Med ett ståtligt Chor.
    Lyfta gumman opp och ner;
    Fröjas Tempel skal du skaka;
    Broder Bredström intet ser.
      Lät Valdthornen braka.
Stöt i Valdthornen med grufligt allarm,
Jergen han lyftar sin Sköna på arm;
Ögonen gnistra af kärlek och harm;
    Och Bredström står så varm.

* * *

Klinga Bror Bredström, hur är det nu fatt?
Stå ej och flåsa så trumpen och matt;
Här har du Bränvin, sätt på dej din hatt,
      Hur är det då fatt?
Hör jag skal säga dig pauvre Ami,
Aldrig på Baler dra fram Jalousie;
Här äro tuppar med sporrar. Slå i,
      Drick drick Mon Ami.
    Här går det til just ärligt.
    Valdthornen gny förfärligt.
Corno. –  –  – Stolt tupplufveri!
    Resonerar du ditt Får?

Ta