Sida:Fria Lekar.djvu/117

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
87

4. Ingen spelare, som enligt föregående skall vara ur spelet, tillåtes att sparka bollen eller hindra någon att göra detta förr än bollen blifvit vidrörd af någon från motsatta flock, då han åter likasom förut kan deltaga i spelet.

5. En spelare, som ärligen får fatt i bollen, antingen genom lyra eller vid första uppstudsningen, må springa med densamma en kort bit i afsigt att erhålla tillfälle till en spänning (”drop-kick”) eller ock fullt ur händerna.

6. Hvarje spelare af motsatta sidan må använda alla lofliga medel att förhindra den, som tagit bollen, att spänna densamma eller att gifva den full spark ur hand.

7. Att taga i eller fasthålla någon är på inga vilkor tillåtet under någon tidpunkt af spelet.

8. Slag, sparkar och krokben äro icke tillåtna.

9. Vid början af spelet skola de båda sidornas anförare sins emellan öfverenskomma, huru länge spelet skall vara.

10. Vid den öfverenskomna tidpunkten, oberoende af spelets tillfälliga ståndpunkt, skall en af anförarne utropa ”slutadt spel”, och spelet skall omedelbart derpå upphöra.

18. Lawn Tennis. Detta är en frisk och hurtig lek, hvari inga våldsamheter kunna förekomma. Den lämpar sig derföre äfven för flickors deltagande deri. Den är temligen allmän i England, och är just på grund af sin hurtighet vid de flesta tillfällen att föredraga framför den här i landet numera mycket allmänna sällskapsleken Crocket.