Sida:Fria Lekar.djvu/87

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
61

förut gifna bestämmelser i afseende å venster och höger o.s.v. — Efter hvarje kast bör spjutet tagas ur taflan i fall det har fastnat, för att icke utsättas för förstörelse af ett följande kast. — Stundom böra samfälda kast (ledvis) öfvas af alla deltagarne. Kasten verkställas då efter någons ljudliga räkning till tre.

5. Spjutkastning låter ordna sig som lek i största öfverensstämmelse med kasta varpa. Men kasten ske endast mot en tafla eller två bredvid hvarandra, ty vanligen medgifver icke utrymmet att härvid förse sig med två taflor stälda mot hvarandra, hvilket eljest vore mycket lämpligt.

6. Taflorna — tvåringade med prick — kunna vara fasta (ständiga), flyttbara med sin fot och sträfvor, eller ock med ett fast stöd (en påle) hvari en lös tafla fastsättes då den skall användas.

Träff af yttre ringen eller mellan båda räknas för ett (1), af inre och derinom för två (2) och af pricken för tre (3). Tjugofyra är vinst. Afståndet till taflan lämpas efter kastförmågan.

Spjutkastning och isynnerhet stafkastning bör försiggå ute. Om spjutkastning öfvas inne i gymnastiksalen måste särskilda åtgärder vidtagas för att skydda väggar, golf och redskap. Till hvarje kastspjut bör finnas en hylsa af läder eller något motsvarande, hvilken påsättes spetsen för att förekomma olyckshändelse då spjutet icke användes.