Sida:Frithiofs Saga.djvu/103

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
198

Men hämnden vakar:
med tio drakar
kung Helge sam
i sundet fram.
Då ropte alla:
„nu kung vill falla.
Ett slag han ger;
ej trifves mer
Valhallasonen
inunder månen,
vill ofvanom,
hvarfrån han kom;
den gudabloden
vill hem till Oden.“ —

Knappt var det sagdt,
förr'n osedd makt
vid köln sig hakar
på Helges drakar.
Allt mer och mer
de dragas ner
till Ranas döda;
och sjelf med möda
kung Helge sam
från halvdränkt stam. —

Men Björn den glade
log högt, och sade:
„Du Asablod,
den list var god.
Mig ingen sporrat;
jag skeppen borrat