Sida:Frithiofs Saga.djvu/72

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
136

Frithiof sjelf kan ej sig dölja,
att han döden har om bord.
Högre dock än storm och bölja
ryter än hans herrskarord.

„Björn, kom hit till roder,
grip det skarpt med björnram!
sådant väder sända
Valhalls makter ej.
Trolldom är å färde;
Helge niding qvad den
säkert öfver vågen;
jag vill upp och se.“



Som en mård han flög
uti masten opp,
och der satt han hög
och såg ned från topp.

Se, då simmer för Ellida
hafshval, lik en lossnad ö,
och två leda hafstroll rida
på hans rygg i skummig sjö.
Hejd, med pelsen snögad neder,
skepna‘n lik den hvita björn;
Ham, med vingar dem han breder
hviftande, som stormens örn.

„Nu, Ellida, gäller
visa om du gömmer
hjeltemod i jernfast,
bugtig barm av ek.