Sida:Handbok för Fiskare.djvu/140

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

142

Emot andra djurs farliga bett eller styng, tar man in stötta Kräftstenar i mjöl, och lägger det äfwen på utwärtes.

3) Kräftskal.

Dessa hafwa samma kraft som Kräftstenar. Om man stöter dem och blandar dem med rosenolja eller pomada, och nyttjar blandningen som smörja, så så äro de goda mot skarpa wätskor och utslag på huden. Om de stötta intages med win, preservera de för frossfeber.

Unga Kräftskal äro bättre än gamla och hårda.

Pulvret af brända Kräftskal torkar och läker alla öppna rötaktiga skador. Men Kräftorna måste kokas, förrän de brännas til aska.

4) Kräftspadet.

Kräftspadet, drucket, är godt för lungsot, ty det helar sårnader.

Kräftwatten distilleras af Kräftor, som fångas i fullmåne; de stötas först, läggas sedan i en kolf, och wattnet drifwes derpå öfwer, under sakta eld, i et sandbad eller wattenbad, likasom andra watten.

At morgon och afton gnida trånande lemmar med Kräftwatten botar twinsot.

Kräft-