Sida:Historietter.djvu/121

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

SYNDENS LÖN


»Vi skall tänka på saken,» svarade jag vänligt.

Jag tog alltså boken och skref för egen del in en öfversättning af »Du bist wie eine Blume», som jag själf har gjort och som jag alltid använder till detta ändamål. Därefter började jag leta i mina papper för att se, om jag möjligen hade några gamla verser från skoltiden, som kunde passa åt farmaceuten. Till sist hittade jag rätt på följande dåliga poem:

Du bringar min tanke yrsel,
jag längtar min längtan matt.
Du kommer, när jag är ensam
— jag drömde om dig i natt.
 
Vi gingo sida vid sida
i skymningen vägen fram.
I dina ögonfransar
en tår, en glindrande sam.

Jag kysste din kind, och ur ögat
jag kysste bort tårens rest,
men dina röda läppar
kysste jag allra mest.

107