Sida:Historietter.djvu/182

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

Albert Bonniers förlag har förut utkommit af


HJALMAR SÖDERBERG:


FÖRVILLELSER.


BERÄTTELSE.


2: 75.


»— Det är ett Stockholmsbarn som skrifvit denna historia från Stockholm, och näppeligen hafva sedan Strindbergs dagar dess gator och torg, dess lufttoner och stämningar mästerligare skildrats. — — Han känner sitt Stockholm och har i sin bok förmått få in den dystra skuggan under Johannes kyrkogårds träd, midsommarvärmen med sin blomdoft från Humlegården, en vinterbegrafnings rysningskalla dysterhet uppe på Östermalm. Och detta inskränker sig ej till exteriörerna; med en kvick karrikatyrists snabbhet och träffsäkerhet målar han en operaafton eller en supé på Rydberg. —

Stilen i ’Förvillelser’ är slutligen verkligt distinguerad med sitt kräsna ordval och sin knappa hållning. Den har en mörk sällskapsdräkts säkerhet, och till den kostymen passar ej illa förf:s kanske blott för kyliga lustighet, som sprider en egen hvass halfdager öfver personer och situationer, påminnande om när man i skymningen rifver eld för att tända en cigarett.» (Oscar Levertin i Ord och Bild.)

»— Tomas Webers historia — jag beundrar det sätt, hvarpå den är gifven. Karaktäristiken, både för hans och Märtas vidkommande, är djup och sann, och de enskilda scenerna sluta sig till hvarandra som pärlor, trädda på guldtråd.» (E. g. i Nya Pressen.)