Sida:Historietter.djvu/59

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

PELSEN


en något sväfvande röst, medan han med båda händerna smekte hennes hår, »jo, han är hemma.»


*


I doktor Hencks arbetsrum flammade en stor brasa. På bordet stod whisky och vatten.

Häradshöfding Richardt låg utsträckt i en stor skinnklädd länstol och rökte en cigarr. Doktor Henck satt hopsjunken i ett soffhörn. Dörren stod öppen till salen, där fru Henck och barnen höllo på att tända julgranen.

Middagen hade varit mycket tyst. Endast barnen hade kvittrat och pratat i munnen på hvarandra och varit glada.

»Du säger ingenting, gamle gosse,» sade Richardt. »Sitter du kanske och grubblar öfver din trasiga öfverrock.?»

»Nej,» svarade Henck. »Snarare öfver pelsen.»


45